konstigalilian

När vi rullat in i Philadelphias mysigaste område, Old City, stannade Bruce bilen utanför restaurangen där han så vänligt utförde så många gentlemanna maner så att jag tappade räkningen. Han både öppnade min dörr(1)och räckte mig handen(2)medan han sa en trevlig fras(3). Sen stängde han min dörr(4)och efter det ledde han oss till restaurangens entré(5). Givetvis öppnade han även dörren in till restaurangen för oss(6) samtidigt som han gjorde en sån där välkommen in gest med handen(7) och så avslutade han med att säga till mig att avnjuta vår middag och att ringa honom tio minuter innan vi ville bli hämtade(8). Åtta gentlemanna saker på mindre än två minuter! Det får en Pippi Långstrump som mig att inte riktigt veta vart man ska ta vägen. 

Restaurangen jag hade valt för kvällen hette Distrito och verkade så himla bra av vad jag sett på deras hemsida. 

Och när vi väl kom in fick vi se och känna att stämningen var hur skön som helst! Det bådade gott. 

Vår kypare ville placera oss vid ett bord på övervåningen vilket betöd att vi var tvugna att ta trappen upp. Det blev ett litet orosmoment för oss båda med tanke på vinprovningen och den flytande färdkosten..

Från trappen hade man dock en fin utsikt över folk som satt och åt i gröna taxibilar. 

Väl uppe var vi glada över att vi klarat oss galant utan några fall. Och så var vi även väldigt glada över att inredningen och stämningen där uppe till och med var bättre än på nedervåningen. Wow! 

När vi blivit placerade vid vårt bord satt vi inte länge innan vi var tvungna att lämna det för att springa på toa. 

Även toaletterna höll värdsklass på både inredning och renlighet vilket fick mig att tycka om stället ännu mer. Fräscha dass är lika med fräsch mat i min lilla hjärna. Nåväl. När vi tömt blåsorna var vi redo att sätta oss ned för att beställa mer dryck. Och mat såklart. /Lilian Christer Petterson Sundevall.