konstigalilian

Det första stoppet som gjordes under den guidade kvällsturen var att besöka Venetian. Ett casino och hotellanläggning med en massa lyxiga butiker som ska föreställa den vackra och romantiska staden Venedig!

Där inne var det så himla fint! Det första jag slogs av när vi kom in var att det kändes precis som att man var utomhus! Mycket på grund av den otroliga takmålningen i taket som ser ut som en vacker himmel. När man går runt där inne känns det som att himmelens alla moln följer efter en men i själva verket står dom prick stilla. Det var läckert. 

Eftersom jag aldrig varit i Venedig på riktigt så kan jag inte ärligt påstå att det var som Venedig men jag kan ärligt påstå att det var så som jag föreställer mig att Venedig är. 

På det stora torget var det stämningsfullt värre av livemusik på italienska, glassbarer som sålde italienska glass, folk som surrade runt som att dom befann sig på ett riktigt torg, levande duvor som flög runt lite som att dom trodde att dom var utomhus och i Italien på riktigt och lite så. 

Fast det allra mäktigaste där var ju såklart kanalen med vatten där gondoler flöt omkring. Gondoler som kördes runt av personer i randiga t-shirts och med stråhatt som då och då nynnade ut i opera på italienska.  

Här är jag. Eftersom det inte är så lätt att fotografera sig själv bad jag snällt en man om hjälp. Första bilden han tog kände jag på mig blev fruktansvärt stel (som ni kan se). Det var liksom lite generande att le inför sin egna kamera när en okänd person höll i den. 

Men nästan direkt efter att kameran sagt klick tänkte jag "äh vad sjutton" och så bad jag honom att ta en till bild. Då släppte jag loss lite och så försökte jag utgå från känslan jag hade i kroppen och jag tror mig påstå att jag lyckades föreställa den känslan ganska bra. 

Det var vid den här återvändsgränsen som båtchauffisarna i stråhatt nynnade ut i italiensk opera. 

Lite här och var fanns det masker av detta slaget. Sånna gillar jag. Man blir liksom lite rädd och glad av dom på samma gång. 

Nedanför ett vattenfall bjöds det på teater av fint uppklädda skådespelare och mimare. Det tackar man för! 

En till mask. Som var upplyst. En upplyst mask. Kan man kalla det för lysmask? 

När man tittade upp i taket på ett ställe såg det ut så här. 

Och när man såg ut över en del av casinot från en rulltrappa såg det ut så här. 

Mesta del av tiden vi hade inne i Venetian fick vi spendera själva på egen hand. 

Så under den fritiden passade jag på att lära känna den här tjejen. Aileen från Colombia som var iväg på ungefär samma äventyr som mig! Det tyckte jag var kul och så tog vi följe. 
Att gå runt inne på Venetian fick mig att föra tankarna till en av SVT's bättre julkalendrar. Ni vet sånna med mycket rekvisita så som dom har i Pelle Svanslös, Jul i Kapernaum, Julens Hjältar och lite så. Rekvisita som får små saker att se stora ut och tvärt om. Oh vad jag älskar sånt. 

Efter att det gått så många minuter vi bestämt att det skulle gå innan vi skulle möta upp med gruppen igen på mötesplatsen vi bestämt gick jag dit. Sen gick hela den samlade gruppen med spänning och nyfikenhet vidare med vår kinesiska guide till nästa ställe...