konstigalilian

Så åkte vi gula taxis såklart. Här ser jag ut att vara åksjuk men det var jag inte. Sara ser som vanligt bara allmänt mycket ut som ET. Fast det förstås, ET har inga glasögon.

Så åkte vi till Rocefeller Center för att kolla hur långt dom har kommit med årets gran som snart kommer lysa upp så vackert så. Ni vet den där stora berömda härliga fina grantraditionen dom har.

Så kollade vi på folket som åkte skridskor på isplanen utanför Rockefeller Center. Lugn bara lugn. Ni kommer få se mer bilder från både granen och isplanen framöver här på bloggen. Lite närmare jul ska jag åka in till storstan igen för att uppleva den där julkänslan man bara kan få i NYC. Då kommer ni få se bilder ifrån en tänd gran och på en Lilian som halkar fram på isen värre än Bambi. Gud bevare mig väl.

På tal om Gud. Vi besökte Saint Patrick's Cathedral. Den är med på den där sevärdighetslistan på saker som man bara måste se här i världen.

Jag kan utan tvekan förstå varför den är med på listan. H u r v a c k e r s o m h e l s t !

Känslan här inne var magnifik.

Kolla! En gigantisk orgel igen. Och ni gissar rätt. Även den här orgel-bilden är till min barnkörsledare jag hade som liten flicka. Per Erik, vad tycker du? Mäktig va! Erkänn att du allt bra gärna skulle vilja spela på den? /Lilian

När skymningen kom skiljdes vi åt då våra bussar hem inte avgick från samma adress. Men innan det var dags att hoppa på bussen för min del hann jag med att vandra runt på egen hand. Bland annat gick jag till weest 34th street och tittade på Macy's otroliga julskyltning! Är inte det minsta förvånad över att folk varje år vallfärdas för att titta på Macy's julskyltningar. Så fantasifullt och fint! Men eftersom jag tycker att det är för tidigt att börja julpynta här på bloggen så kommer ni inte få se så mycket ifrån det nu. Nä, men jag lovar att det kommer dyka upp en hel del om Jul i New York City framöver. Framför allt efter mitt besök närmare jul.

Klart att ni ska få en bild på toppen av den här byggnaden innan detta inlägg tar slut! Och ja, jag skäms över er om ni inte vet vilken byggnad det är.

Så var det dags för mig att åka hem och den här lilla guldjulbjörnen fick bli min medresenär och treat på bussen. Jag köpte honom i Lindt-chokladbutiken där en urgullig feminin chokladbrun chokladkille jobbade. Den tjejiga killen stod vid dörren och delade ut chokladpraliner till oss kunder. Till Sara och mig delade han ut choklad två gånger, en gång när vi kom och en gång när vi gick. Mycket för att jag dröjde kvar vid dörren när vi skulle gå med huvudet på sned och stora hundögon. Man kan säga att han smalt som choklad i solsken för det lilla tricket, eller så ville han bara bli av med oss vad vet jag.. I vilket fall så käkade jag alltså 100g chokladbjörn på bussen hem. Fast ärligt. Det var svårt att, som min pappa skulle ha sagt -slakta björnen. Nästa gång ska jag köpa den där inte alls lika söta choklad Lindt-tomten. Känner liksom på mig att det kommer bli lättare för mig att skala av foliepappret från den än från den gulliga gyllene julbjörnen. Se bara på dom oskyldiga bruna små ögonen. Så nu när jag tänker efter får nallens blick mig att inse hur pojkflickan inte kunde motstå att dela ut choklad till oss två gånger...

Ja och vad kan jag säga mer då? Det skulle väl vara att jag älskar New York City plus att jag skulle vilja passa på att ge ett kärleksfullt tack till er mina bloggläsare! Det är gulligt av er att klicka in här för att se hur jag har det. /Lilian