konstigalilian

I shoppingcentret finns det en stor fontän där det varje heltimme spelas upp en sprakande whater show. Väldans läckert och maffigt.

Det spelades musik medans vattnet sprutade från alla håll...

...Till och med från taket! Plus att det kom en massa rök också.

Som ni kan se så var det mäktiga vattenstrålar. Jag menar, kolla hur små människorna som står på samma våning som mig är jämförelsevis. Jag youtubade lite och lyckligtvis hittade jag ett bra klipp så ni också kan få se en vattenshow om ni vill. Det är inte exakt den showen jag såg men den är från samma ställe.

När vi var färdiga med shoppingen strosade vi runt på boardwalken. Så himla härligt att bara vara några meter från stranden samtidigt som man har shopping och restauranger lika nära.

Sandstranden och solen och hus och två människor.

Efter att ha strosat runt lite beställde vi mat. Jag åt en megalång tonfiskbaguett.

Är allt lite fränt att ha shopping och sånt så pass nära stranden och havet.

Vi träffade Captain Morgan på stranden.

När solen började gå ner begav vi oss mot vårat hotell för in checkning.

Vi bodde på "Hotel Showboat". Det var rätt fint med en massa stora ljuskronor och speglar överallt.

Korridoren. På något sätt får den här bilden mig att tänk på filmen Titanic.

Julia och Rebecca vid vår dörr.

Väl inne på rummet gjorde vi oss fina för utgång.

Här är vi allesammans på en och samma bild. Rebecca, Isabell, Johanna så Julia och jag som speglas i fönstret.

Nu vet jag inte om ni har koll på vem Pauly D är. Han är en person med två kilo stylingprodukter i håret från tvserien Jersey Shore. I vilket fall var vi på hans spelning och jäklar i havet det vill jag lova -den killen är populär. Det var riktigt crouwed som man säger här.

Sen var vi redo för utgång. Då fick kameran stanna hemma, än en gång på grund av säkerhetsskäl. Man vet ju liksom aldrig vad som kan hända när man är ute och roar sig på så sätt. Men om ni vill se vart jag var kan ni klicka på den här länken. Jag har aldrig varit på något sådant flashigt partyplace tidigare. Byggnaden, som var en stor skyskrapa iklädd neonlampor som lyste upp halva staden, gav ett coolt första intryck. När vi väl kom in var det minst lika coolt. En stor pool mitt i smeten med blinkande lampor, givetvis. Så fanns det en massa bubbelbad också. Det kändes som att jag var med i inspelningen av Paradise Hotel och då kan ni som känner mig kanske ana att jag var aningens felplacerad men oj så skoj att ha upplevt det! Två våningar med: halvnakna dansöser och dansörer, palmer, pool, ett stort utomhusdansgolv med skyskrapans neonlampor som discoljus, skumpa som sprutas ut på publiken från scenen och så Pauly D. Jag säger då det. En mycket galen och rolig natt.

På morgonen när jag vaknade sken solen vackert och jag var ivrig att få liv i allesammans för en härlig dag i Atlantic City. När alla väl vaknat till liv vart det mycket riktigt en härlig dag. Vi käkade gott, strosade runt, shoppade runt på alla outlets och hade himla trevligt.

På väg hem, när tåget med mig och Julia i närmade sig vår hållplats Philadelphia, var solen vackert på väg ner. Och det ska jag säga er, solen såg lika nöjd ut över helgen som mig.

Vi besökte den här platsen. En by uppbyggd så som amishfolket lever. Hit kommer människor för att få en inblick i amishkulturen och för att lära sig mer om deras märkliga och omoderna liv.

Vi gick på en guidad tur. Fick veta massor om Amishfolket. Hur dom lever och tänker och allt sånt. På bilden ser ni ett typiskt amishkök. Tidningen som ligger på bordet är en tidning avsedd för amishfolket. Den kommer ut en gång i veckan och där står fakta inom amishkretsarna så som -vilka som gift sig, om någon dött, vem som köpt en ny häst mm. Jätteintressant?

Amishfolket nyttjar ingen el. Nej nej. Ingenting sånt. Vill man ha ljus i sitt hus så är det gas eller fotogen som gäller.

Här är typiska pappa-amish's jackor. Jackorna är svarta och får absolut inte ha blixtlås. Knapparna får inte vara blanka. Allra helst ska knapparna smälta in helt i tyget. Stråhatten ska givetvis vara på till vardags för att hedra Gud. Fråga mig inte varför. I deras hus får det max finnas en spegel. När en man har gift sig rakar han aldrig av sig skägget. Han ansar enbart så att han kan få in mat i munnen. Kvinnorna klipper aldrig sitt hår. Hår är heligt. Jag fick lära mig att skulle man ifrågasätta en amish varför dom gör på ett speciellt sätt skulle man troligtvis få svaret "så har det alltid varit, så kommer det alltid vara". Förövrigt avskyr jag såna svar.

Här har vi ett pojkrum. Madrasserna är ofta stoppade med halm. Väggarna i ett amish-hus är alltid gröna, blå eller bruna. Gräs, vatten eller jord -det är naturligt som gäller. Dom gröna hissgardinerna är tyoiska och ingår i alla amish-hem.

Här har vi ett flickrum. Det är vanligt att ett amish-par har runt tio ungar. Barnen sover i samma rum som sin mor och far tills dom är två år, sen får barnen dela så gott det går med varandra. Lappteckena är hemgjorda, som näst intill allt dom äger.

En liten vy över den fejkade amishbyn.

Här har vi ett typiskt exempel på ett sommarkök. I sommarköken tar dom till vara på allt som naturen har att erbjuda. Det ska dom ha en stor applåd för tycker jag.

Några blå glasburkar i sommarkökets fönster.

Amishfolket har givetvis mycket boskap för att få så stor tillgång som möjligt till egen producerad mat. Gissar på att denna är till för mejeri och kött.

Samma gissning här, mejeri och kött.

Här står Mr Ed och tuggar havre. Man skulle kunna säga att det är bilen som tankas. Amishfolket förflyttar sig bara så långt som hästen tar dom. OM dom skulle BEHÖVA åka längre så får dom absolut inte köra något fordon själv. Dom får bara sitta snällt brevid som passagerare.

Ute hänger tvätten på lufttorkning. Amishfolket klär sig bara i jordnära färger. Mamma och syster-amsih står för all sömnad. När en kvinna gifter sig får hon välja att klä sig i en violett, grön, beige eller lavendelfärgad klänning med ett vitt förklädsliknande stycke över. Denna klänning kommer hon bära på sitt bröllop, sedan kommer hon vika ihop den och lägga den i byrån. Där kommer den att ligga tills dagen hon dör, då ska den pryda henne igen.

Lite mjökfakta.

Vägledning över byn.

Vattenhjul för vattenförsörjningen.

Här sitter jag i en droska samtidigt som Nils Karlsson Pyssling promenerar på droskans ena sidlyckta.

Deras traktorer. Motorn står i stallet och käkar hö.

Skolan. Amishfolket går i skolan till 8:e klass, sen börjar dom jobba.

Blommor. Ätbara förstås.

Så här ser det ut inne i en typisk amish-skola. Det kan man kalla "old school".

Schemat. "Be Happy" -Amishfolket tycker att man ska vara tacksam för det naturen ger och för nuet man lever i.

Noak glömde dock att informera bumbibjörnarna och enhörningarna om att båten skulle gå...

Den här tjejen är en äkta amish. Egentligen är det väl inte så bra att fota dom då dom absolut inte tar några fotografier själva. En amish får nämligen inte äga fotografier på sig eller någon annan. Dom anser att det är nuet som räknas, så hur man såg ut igår spelar ingen roll. Men jag tog mig friheten och fota henne lite i smyg. Det man inte vet lider man inte av brukar det ju heta. Den där hettan hon har på hvudet är föresten det första en amish-tjej tar på sig på morgonen och det sista hon tar av sig innan läggdags. En grej för att hedra Gud. Återigen -fråga mig inte varför han skulle känna sig hedrad för det. Det får ni ta med honom personligen.

Magasinet där alla verktyg förvaras.

Här är vi inne i souvernishoppen. Mycket av sakerna var "made by amish".

Amishfolket har humor..

..eller hur :)

När vi var klara med byn åkte vi vidare. Först åkte vi till det här stället för att käka. Det blev en varsin bagel och dricka. Jag drack mjölk.

Sen åkte vi vidare till ett ställe där vi åkte häst och vagn. På bilden ser ni Hanna som sitter inlindad i en filt och lyssnar på när våran chaufför berättar. Vi hade en äkta amishkille, Jake blyg som få 17år, som körde runt på oss. Gissa om jag frågade ut honom! Stackarn. Fick veta riktigt mycket om hur det är att vara en amish. Så fick jag veta mer saker som hur mycket han egentligen har fuskat. Den killen hade gjort både det ena och det andra icke-tillåtna-inom-amish-grejerna. Men då Jake och jag blev riktigt goda vänner kommer jag inte berätta vilka sorts dumheter han har gjort. Men jag kan ju i alla fall avslöja att vi nu är vänner på facebook. Facebook och amish? hum...

Dom här husen tillhör äkta amishfolk. Inga elnät eller garage.

På vår hästochvagntur åkte vi förbi en amsih in action.

Så åkte vi förbi den här stackars kraken också. Förstå vilken skilland det är på den här pojken ca 8år gammal och på åttaåringarna som lever i vår vardag.

Här är vi! Tjejgänget och Jake! Bara det att Jake ställde upp på att bli fotograferad är mycket av ett misstag inom amish. Så ni kan ju ana vilken rebell han är :) Men han berättade att han vill stanna kvar i amishvärlden även efter hans baptism. Det är nämligen så att alla får en chans att välja innan dom döps mellan 19-22års ålder. Väljer dom att inte fortsätta vara amish blir dom dock oftast utfrysna. Dom är då fortfarande tillåtna att hälsa på hos familjerna men då bara som gäst. Om man en gång genomgått sin baptism men väljer att lämna amish-livet är man portad för all framtid. Livet är hårt. Jake berättade att han kommer bli mycket striktare med allt vad amish heter när han döpt sig och än striktare när han gift sig. Just ja! Skilsmässor existerar inte. Man gifter sig med sin första kärlek och man håller ihop med denna livet ut. Punkt.

Sen var det dags för oss att säga hej då till allt detta och åka hem till det moderna livet igen. En sak bara, jag kunde inte låta bli att veva ner rutan och fotografera den här madamen i bilen på vägen hem. Snacka om kulturkrock mellan henne och amishfolket. En kvinna med guldig paljettkeps som står och fotograferar en hortensia. Snacka om att skillnader.

Det här var den sista amichsnubben vi såg på vår utflyktsdag. Han hade fullt sjå med att köra sin hödrivna traktor. Detta var en mycket spännande dag! Tänk vilka olika liv vi lever ändå. Här sitter jag och skriver på min blogg med en mobil brevid mig som just tog emot ett sms. Undrar jag vad en amich-tjej i min ålder gör i detta nu? Det förstås, är hon lika rebellisk som Jake så är det nog inte så stor skillnad. Kanske att hon skulle smutta på en öl samtidigt som hon gör uppehåll i bloggandet för att svara på sitt sms..

Det här var guiden som visade oss runt. Nä, skoja bara. Det här är en vaxdocka av en gammal president. Vi hade inte ens någon guide.

Ett oerhört känt tal.

Det oerhört kända talet hölls en gång i tiden av den här mannen -Martin Luther King.

Så levde dom lyckliga i alla sina dagar.

Två killar som har varit längre ifrån den här planeten än majoriteten av alla oss här på jorden.

Männen som hissade den amerikanska flaggan efter terroratentaten i spillrorna av WTC 9/11/01.

Herr och fru nuvarande president.

High 5 Stevie!

Marie Antoinette. Snacka om att den bruttan hade sluttande axlar.

Madamen själv i egen hög person -Madame Tussaud.

Här är hon igen fast aningens äldre. Detta är det näst sista porträttet som gjordes av hennes ansikte. Då var hon 82år gammal. Det sista porträttet av henne fanns inte här men det gjöts i alla fall av hennes söner efter hennes död. Jag säger då det.

Jag träffade Will. Oturligt nog inne på Madam Tussauds för nu kommer väl aldrig någon att tro mig..lalala.

Ett foto på en kvinna som är van att vara med på bild.

Julia och Julia.

En kvinna som älskar att sjunga och att byta frisyr.

Dockorna ser inte precis lika äkta ut på bild som i verkligheten. I verkligheten var det lite snuskigt att se dom flesta dockorna. Många hade ögon som såg så pass levande ut att det såg ut som att pupillerna rörde sig.

Gissa vem den här bakdelen tillhör?

Rätt!

Brangelina. Ser ut att vara riktigt lyckliga?

Det är inte varje dag som jag petar Morgan Freeman i näsan.

Det måste vara konstigt att se en kopia av sig själv i form av en vaxdocka. Kanske lite extra konstigt för Brittan som hänger med ansiktet upp och ner.

Kungen av popp med näsa och allt.

Sportavdelningen.

Cassius Clay, eller Muhammen Ali som han själv föredrog.

" A Lion will never cheat on his wife but a Tiger Wood"

O som i Oprah. En smal sådan.

Sist men inte minst -sjörövar Fabbes farfars far.

Det här var lite av besöket inne på Madame Tussauds Washington DC och det sista inlägget om min Washington weekend. Besöket i staden summeras med ordet -Lyckat!

Här är en röd blåsa som en presidentfru hade på sig för många härrans år sedan. 

Stort sätt i varje stad i USA finns det gator som är uppkallade efter presidenterna och så här ser skyltarna ut.

Dumbo. En orginal karusell från det första Disney Landet.

Ett par röda skor som det har dansat och sjungit mycket i. Det är skorna från original uppsättningen av Trollkarlen Från Oz.

Här är ett suddigt gammalt bildbevis på skorna.

Muparna i original!

Utbudet på djur var stort. Här har vi ett djur med ett stort gap och mellanrum mellan framtänderna.

En livslevande uppstoppad kotte?

Servetten fick mig att le.

Efter frukosten gick vi raka vägen för att hitta ett par flipp flopp till Julia som hade ajaj i form av skoskav på sina fossingar. Men raka vägen vart ganska lång då butikerna antingen inte hade öppnat för dagen eller så sålde dom oturligt nog inte flipp flopps.

Men under flipp flopps jakten hann vi se mycket. Bland annat utsidan av huset som Lincon dog i.

Här dog han. Stackarn.

Så här fina bussar susar det omkring på gatorna i DC.

Tadaam! Efter mycket plågande hittade Julia äntligen ett par skoskavsbekväma skor. Hon köpte dom i en souvenirbutik så det står Waschington DC i färglada kulörer om och om igen över hela skorna.

När skorna var på var vi redo för att gå på museum. Det finns så otroligt mycket coola och bra (och det mesta är gratis) museer så vi hade fullt upp hela dagen. I nästa inlägg kommer ni också få gå lite på museum via min blogg. Jag har sagt det förr och det tåls att säga igen -ibland är jag allt bra snäll.

Här står Julia framför handfatet i vårat rum 501.

Förväntansfulla kan man säga att vi var.

Gula taxibilar förstås.

Jag vara bara tvungen att paparazzifota take away maten från Mc Donalds i en bil, för det är ju precis så som man vill att det ska vara i bilarna som kör runt i NYC.

Den stora underbara staden!

Jag fick se saker som jag aldrig någonsin har sett förut. I alla fall inte i verkligheten och det lovar jag er är skillnad från det man ser på tv.

Jag kunde liksom inte förstå hur stort allting egentligen kan vara.

Jag fick lära mig massor om staden. Bland annat fick jag veta att det är omkring den stora nålen som alla faschionistor håller till. Så spelas en av mina favoritshower -project runway in i dom kvarteren.

Här inne kan man boka bord, få in menyn och till och med beställa vin.
Mc'lyx kan man säga.

Här inne hänger bland annat Picasso.

Alla glassbilar runt om i världen borde se ut så här.

Gissa om jag blev glad när guiden sa "Now, we're going to have a stop for a cheesecake". Äta cheesecake i NYC var ju liksom en av mina punkter på min 100-saker-att-göra-innan-jag-dör-lista! Så nu är den saken avprickad.

Jag valde pecan butter. Så himla god!

Guiden gick verkligen in för att berätta det han hade att säga.

Vi tog färjan över till Staten Island.

Utsikten från färjan var den coolaste någonsin!

Amerikas mest populära kvinna.

Amerikas mest populära kvinna och en mexikan.

På färjan tillbaka till Manhattan.

Tillbaka på bussen för att se mer av staden och för att åka vidare till stans coolaste utkiksställe.

Min biljett till Top of the rock, utkiksstället.

Jag försökte att få ett bra foto på den här klassiska bilden från bygget av Top Of The Rock men det var alltid någon i vägen så det fick bli som det blev.

Hissen upp. Det tog ett tag att åka ända upp.

Uppe! Den coolaste utsikten ever! Så glöm det jag sa på färjan.

360o utsikt över staden som aldrig sover.

Till och med himlen är underbar i NYC.

En rolig sovernir som jag lätt hade köpt för 10år sedan då jag var en riktig nyckelringsamlare.

I ♥ NY

Den här söta lilla rackaren tiggde och bad om all uppmärksamhet han bara kunde få.

Den berömda trappan.

Miranda, Samantha, Charlotte and Carrie in the city.

En hel drös med sjömän stod och sjöng hejdå för dom skulle ge sig ut till havs.

En till bild på Miranda, Samantha, Carrie and Charlotte.

När klockan började närma sig 8pm var det dags att gå tillbaka mot bussen för färden tillbaka till skolan.

Innan vi gick på bussen köpte vi med oss lite färdkost.

Sen satt vi på bussen och njöt av den goda maten och alla våra underbara intryck. 
NY I ♥ YOU!

Mitt klassrum. Jag tillhörde klass 5, den exemplariska klassen.

Internationell-sing-a-long i aulan. Detta var Mexicos bridag.

Ett av tyskarnas bidrag.
Tyskarna var så många så dom fick dela upp sig i tre olika grupper.

Estland var det modigaste landet av alla. Det var bara en tjej från det landet på skolan så hon gick upp och rockade helt själv! "I ett hus vid skogens slut, liten hare tittar ut". Det är tydligen en typisk estländsk sång.

Frukost.

Två av mina vänner på skolan. Elina från Göteborg och Shara från en stad utanför Paris.

Natt på campus.

En dag kom det en poliskonstapel på besök. Han höll föredrag i aulan. Han lärde oss massor med bra saker och fick oss att skratta så att det krampade i magen. Så åt han donuts precis så där som man föreställer sig att en amerikans polis ska göra stup i kvarten.

Grabben med humorn.

Internationell godisbuffé.

Mexikanara bjöd på allt möjligt konstigt.

Den här tjejen heter Linn och är nu i Dallas, Texas. Coolt va!

Under vår sista lektion hade vi redovisning av våra grupprojekt. På bilden ser ni några från gruppen som hade läst på om åldersgruppen 12-18 år. Dom gjorde sin redovisning som en Oprah show. Gud vad vi skrattade!

Min grupp var först ut att redovisa för jag var i babygruppen. Roligt namn på en grupp va! 0-12månader. Vi redovisade med en sång. Vi gjorde om "We will, we will rock you" till "We are, we are ou pairs, ou pairs". Vi var bara 5 personer i min grupp så det var lite pinsamt att framföra den med klappar och allt. Men den blev så uppskattad så att vi fick sjunga den en gång till innan vi sa tack och hej.