konstigalilian

♥ ♥

Veckan innan jul smusslade jag lite hemlighetsfullt med julklappar i mitt rum utan att någon som tur var upptäckte mig. Extra mycket smusslade jag med julklapparna till Oliver och Viggo för jag gjorde ett varsitt personligt porträtt till dom.

Min förståndiga, genomsnälla Oliver som älskar att pussla och allt med T-rex.

Mitt envisa varmhjärtade busfrö Viggo som älskar allt med bollar och sin bästa vän Monkey, en liten apa i form av en snuttefilt som han bär med sig överallt.

Gunnar ska också få ett porträtt men jag vill vänta lite med att göra det eftersom han är så himla liten ännu. Det blir roligare att måla av honom när hans personlighet vuxit fram lite mer.

Tavlorna har måtten 60cm x 50cm.

Translation:

My Christmas gifts to my dear host boys Oliver and Viggo.

Nyårslöften och sånt där.

Har ni nått nyårslöfte eller så? Själv brukar jag inte hålla på med sådant men jag gör ett undantag för året som kommer för detta måste få ett stopp.

Det gäller mitt tålamod när det kommer till att vänta på att nagellacket ska torka.

För visst sjutton är det så att jag kladdar till det nio och en halv gång av tio. Antingen har det varit så att jag fått börja om från början med aceton och hela köret eller så har jag fått gått runt med naglar som ser ut att vara målade av en högerhänt som använt vänsterhanden. Värdelöst av mig.

Så, Lilian. Under 2012 blir det till att sitta snällt och vänta och blåsa medans lacket torkar helt -på alla fingrar. 
Ett löfte är ett löfte, punkt slut.

/Lilian

Ps mina vänner. Om ni undrar varför sista bilden ligger ned på sidan i stället för att vara rättvänd så är svaret -för att det blir mycket roligare så. För inte kan det väl vara så att jag inte hade tålamod nog att gå in i mina bilder och vända på den. Nej nej absolut inte...

Translation:
My New Year's resolution 2012: have patience to let the nail polish dry when I've painted my nails. No more mess, thank you.

Afrikaanse

Nu ska ni få veta vad bokstäverna på armbandet jag fick i julklapp från min syster Lollo och hennes man betyder. Jag vet inte riktigt hur jag ska förklara detta men jag ska ge mig på ett försök... 
SOEN ONS LIEFDE är afrikanska och betyder ungefär VI ÄLSKAR DIG.
Varför det står på just Afrikanska kan man fråga sig. Svaret är kanske lite väl komplicerat och underligt men det handlar i vilket fall om kärlek vid första ögonkastet, bröllop och barn. I alla fall om man frågar min familj...

För om dom fick bestämma skulle dom vilja att jag gifter mig med Berra, pappa till min son Berra JR (främst enligt min syster Lollo och min Mamma). Det skulle väll kanske inte vara helt fel då killen är världens underbaraste ungefär. Men Berra och jag fortsätter göra min familj och världen besvikna då ett distansförhållande med avståndet USA««»»Hongkong, där Berra för tillfället bor, är aningens för långt kan jag tycka.
Hur som helst är jag nu ägare till en 50% afrikansk son och ett specialdesignat armband med afrikansk text. Så det är väll bara självaste Berra som saknas tror jag. Men vi får se hur det blir med den saken. Det ända jag vet är att Berra och jag har en liten pakt så om ungefär 1år får vi veta hur det blir. Om Berra JR kommer få växa upp i en kärnfamilj eller om han kommer bli en varannan vecka pojke. To be continued...

Till Lollo och Niklas. Ni är galna! Ek is lief vir jou! ♥

Translation:
To complicated to understand. Trust me :)

Min mamma var en hamster.

I måndgaskväll pallrade dom här krabaterna sig hit till stan för en trevlig kväll på café Presto.

Tysk, svensk, tysk, svensk. Ser ni vem det är längst till höger?

Johanna!!! Men? Bor inte hon på den västra kusten av USA? tänker ni då. Jo, men hon var här och hälsade på hos mig i två dagar innan hon skulle åka till Philadelphia för att möta upp sin familj som kommer hit för att hälsa på henne en vecka, säger jag då. Och föresten så ska Johanna inte bo kvar på västkusten så mycket längre utan det blir Illinois för hennes del men det är en annan historia. I vilket fall var det väldigt trevligt och mysigt att spendera tid med Johanna igen för jag har saknat henne. 

Hur som haver. Vi tjejer drack kaffe med vintersmaker och så snackade vi om allt möjligt. Mest om hur våra Jular hade varit och vad vi hade fått i julklapp.

Vi drack kaffe med vintriga smaker som sagt. Johanna valde smaken Winter Wonderland och jag något med Pepparmint om ni undrar.

Vad Hanna valde för smak vet jag inte men det såg ut som att hon tyckte den var god.

När vi suttit och pratat en stund kunde jag inte hålla mig längre. För efter att jag fått syn på högen med sällskapsspel kunde jag inte annat än bjuda upp tjejerna till en omgång. Som kul var så ville alla spela och jag fick i uppdrag att välja vilket.

Jag bad den här tomten om råd och han tipsade mig om det här:

Python-Opoly. Så långt ifrån vanligt monopol man kan komma men ändå inte. Samma typ av upplägg men på ett annorlunda underligt nördigt sätt.

Spelet var mycket roligt men om jag hade varit en dålig förlorare så hade jag förmodligen hatat det för oj vad dåligt det gick för mig. Jag hade en sån himla otur eller så är jag bara urkass på att kasta tärningar helt enkelt plus att dom övriga var riktigt duktiga på att undvika att hamna på dom få billiga hotellen jag ägde.

Ni kanske förstår hur dåligt det gick för mig när jag säger att det här kortet var det bästa jag fick under spelets gång. Nog för att jag har stora framtänder men jag tvivlar på att det kan stämma.

Efter många skratt och efter en trevlig kväll så drog vi hem.

Johanna och jag till mig och dom övriga till sig.

Translation:
A monday night with a fun board game. And yes, I was the loser. 110%.

Lyckan i paketet

Lyckan var total när jag äntligen fick öppna min julklapp från mina Nära & Kära hemma i Sverige! Eftersom jag vet att även ni är nyfikna på innehållet så kommer det mesta av det här nedan. (Inte allt tyvärr då jag i min iver glömde att fota allt, men jag är lika tacksam för varenda klapp trots det).

Min systerson Teddy hade pimpat ett julkort till mig...

..som min Syster Linnéa och hennes Tonyé fyllde med en underbar julhälsing.

Det här brevet fick mig att le redan när jag såg kuvertet, och bättre skullle det bli.

För innehållet var så himla bra. Hela 50$ och..

Ett underbart fint kort från min älskade lillebror! Egentligen skulle ni bara veta vad gulligt han har skrivit på baksidan av det men jag tror att jag håller det för mig själv. Oh, min lillebror är underbar han.

Ett paket till mig från min systerson Love...

..som innehöll en sån himla fin målning gjord av honom! Även fast jag var mer än nöjd där så var det inte stopp med presenter från Love inte.

Bland annat fick jag årets skolkort på honom (vänster) och även ett från hans lillebror Rufus (höger).

Så är jag nu stolt ägare till världens charmigaste snöglob.

Från hela familjen Love och Rufus, det vill säga Love och Rufus plus deras föräldrar -min storasyster Bettis och min svåger Boa, fick jag ett superfint halsband..

..med Svensk tid i! ♥

Min Goa Piret hade pysslat med Clas Ohlson papper.

Mums! Så gulligt av henne!

Kan ni tänka er vad glad jag blev när jag fick en julhälsning av min syster Lollos man Niklas Pappa och hans tjej och barn. Det står mer på andra sidan av det men ni får nöja er med baksidan.

Även Ulf skickade med en julhälsning.

Jag fick en drös paket med texten "Öhh" på och jag är övertygad om att dom var i från en gubbe som jag träffade på en snorklingbåt i Thailand när jag var 15.

Jag vart lite paff över att han precis visste vad jag gillar! Plus att han skickade med ett par snygga tights och en svart paljettbasker.

Min svåger Niklas har världens bästa gudföräldrar som är så himla underbara och som jag tycker så otroligt mycket om. Så jag vill lova er att jag blev rörd när jag öppnade detta julkort från dom. 

Hängde ni med vilka detta är i från? Lyssna bara på det en gång till -min systers mans gudföräldrar. Dom gav mig en julhälsning och 100$!!! En julhälsning från dom hade varit så otroligt snällt men i och med att Carina och Peter just är så underbara så vet dom inte bättre än att dom gav mig 100$ också.

Av min storasyster Lollo min svåger Niklas och min skumtomte Titus fick jag ett sånt himla fint armband som jag inte fattade ett dugg av till en början.

För vad sjutton stod det egentligen? SOEN ONS LIEFDE. Jag klurade och klurade och klurade men jag kunde inte komma på det. Så i två hela dagar gick jag med det runt handleden omedveten om vad bokstäverna stod för. Ni ska också få klura ett tag men jag kommer att berätta vad det står för. I sinom tid.

Allra sist öppnade jag det stora kuvertet från min Mamma. I det låg det ett stort kärleksfullt kort.

Och kortet var fullt med så mycket $ att jag kunde göra mig en egen solfjäder mitt i vintern!

Jag Älskar Dig också Mamma. Varje dag, hela året, överallt i hela världen -föralltid!
Ps. När kommer du och hälsar på?

Alla klapparna gjorde mig så oerhört glad och lycklig i hela kroppen. 
Tänk vad lycklig jag är som har så många människor i min närhet, fast på andra sidan jorden, som gjorde något så här fint för mig. Jag vet inte hur jag ska kunna tacka dom nog mycket. 

Rakt från djupet av mitt hjärta:
TACK SNÄLLA NI MINA UNDERBARA! 
All kärlek till er från er Lilian. 

hundratioprocentlyckaochkärlek

Ni kommer ihåg paketet jag fick från min familj som jag tjuvade lite i för ett tag sen va. 
I lördags öppnade jag det och det kan jag säga er
-Det var fyllt med 110% lycka!

Det stora paketet var fyllt med en massa mindre paket och kuvert.

Jag kommer visa er vad som låg i alla paketen och kuverten men det blir i ett annat inlägg det.

Tack min Underbara Familj! Ni är BÄST! ♥

Translation:
My present from my family in Sweden was great! I'm going to show you more later.

Min Merry X-mas Outfit.

Lite ungefär så här ser jag ut i dag när jag firar en Amerikansk Jul för första gången.

Det här halsbandet är handgjort av en himla duktig konstnär. 
Jag fick faktiskt det i dag som en av alla julklappar från min värdfamilj. 

Nu ska vi åka hem till Melissas föräldrar för ett julfirande med över trettio personer. 
Fortsatt trevlig Jul på er! /L

Translation:
My Merry X-mas Outfit.

I väntan på Santa och hans renar...

Christmas Eve är över här i USA. Det var en oerhört mysig dag bestående av en katolsk julmässa i en gigantiskt stor och vacker kyrka plus ett coctail party med mängder av god mat och dryck.

Nu är klockan på tok för mycket för bloggande här i USA och vid vår öppna spis står det ett fat redo med kakor och mjölk i väntan på Santa. Förhoppningsvis kommer han komma ner från skorstenen och lämna paket till oss i natt när vi ligger och sover. Om ni undrar så är twislerna till renarna. Oliver är nämligen stensäker på att Rudolf & co gillar lakrits och körsbärsremmar. Jag litar fullständigt på honom. Jag menar, vem gillar inte det liksom!

Jag hoppas att er Julafton var underbar hemma i Sverige och att ni riktigt njöt av god mat och goda vänners sällskap. Jag hoppas även att ni fortsätter julmyset även i dag, för bara för att era paket är öppnade så är ju julen inte över riktigt än.

För alla vet ju att Julen inte handlar om presenter...

..eller om dekorationer.

Eller om pepparkakor som inte riktigt blev som man tänkt sig. (Som den här namnplaceringskakan jag fick för någon vecka sedan på en julfest. Jag stavar mitt namn l-i-l-i-a-n men om amerikanerna föredrar lilliam så kan dom få kalla mig det).

Julen handlar heller inte om att tävla i vem som fixar det finaste pyntet.

För som alla vet så handlar Julen om Glädje, Tacksamhet och Vänskap. 
Allt det där andra är bara ett STORT plus. 

God Fortsatt Jul På Er! 
Nu ska jag krypa ner i sängen och lyssna efter om jag kan höra när Santa Claus och hans renar landar med släden på taket. 
/ Lilian -eller Lilliam om ni så vill. 


Translation:
Merry X-mas is about Happiness, Joy and Love. And I know that you know that! /L

GOD JUL SVERIGE!

Hoppas ni har det så där bra man bara kan ha det på julafton! 
Kram från Mig i USA

Translation:
Merry Christmas Sweden! 
(We celebrate Christmas on Christmas Eve in Sweden).

Resten av söndagen lite snabbt

Nu kommer lite mer från i söndags då jag var i Philadelphia med min danska vän Tia.

I staden var det dekorerat fint.

Vi gick till Macy's för att kolla in en häftig ljusshow. Vi ställde oss på tredjevåningen. Det var kul för då kunde vi blicka ner på alla som slog sig ner på golvet på första våningen för att kolla in showen.

Medans vi väntade på att showen skulle börja kom jag ihåg att fota Tias naglar. Ni vet, jag har ju det som en liten tradition här på bloggen.

Så började ljusshowen!

En hel vägg med häftiga ljusdekorer! Det var som en teater med olika berättelser, en berättarröst, sång och musik. Hur häftigt och mäktigt som helst.

Det blinkade hej vilt i ca 12 min eller så. Dom här bilderna är från slutet av showen då allt liksom lyser samtidigt.

Jag rekomenderar er att googla med sökorden Macy's light show Philadelphia så att ni kanske kan få se en video på showen. 

Sen gick vi och åt mat.

Sen gick vi till gamla stan för en shoppingtur.

I gamla stan hittade vi en kul inredningsaffär.

Mycket fint fanns det kan man säga.

Här är vi i en spegel. Hej Hej!

När mörkret och kvällen kom blev staden ännu finare och mysigare.

Och när kvällen kom var vi trötta så då åkte vi hem.

Så då sa vi hej då och tack  till Philadelphia för den här gången. 

Translation:
My Sunday in Philadelphia.

Allt du önskar kan du få

God Morgon hos mig och God Middag hos er!

Vill bara visa er en till liten grej från julmarknaden i Love Park.

Nämligen den här väggen med ♥:an. En Wish Wall.
Man kunde köpa sig ett hjärta för 2$ och skriva ner en önskning och hänga upp det.

Många hade önskat roliga saker. Som att baseballs teamet Phillies ska vinna hela köret.

Tia hittade en önskning som hon tyckte passade in bra på sig själv för det är så att hon är besatt av Harry Potter. Hon kallar sig själv nörd och jag är beredd att hålla med.

Själv hittade jag också ett redan önskat hjärta som jag tyckte passade in på mig. 

Nu ska min dag börja här på andra sidan havet. Vi hörs snart igen! /L

Translation:
A wish wall in Love Park, Philadelphia. 

Handmålat, hemgjort och bitande kyla som det ska vara på julmarknader.

I söndags åkte jag in till Philadelphia. Med mig hade jag min danska vän Tia. 

Det första vi gjorde när vi kom fram var att parkera bilen förstås. Sen gick vi vidare till Love Park för där är det julmarknad dagarna i ända så här års.

Love Park gör själ för sitt namn för mycket är liksom lite kärleksinspirerat där. Som den här skulpturen man möts av i en entré till parken. Först undrar man kanske lite över vad det kan vara... 

..men när man läser den här ingraverade texten nere i högra hörnet förstår man mer. Det är en gul makaron som står där för att ingen ska klättra på den.

Julmarknaden var mysigt traditionell så där. Även för Européer som mig och Tia.

Framförallt fick vi hemmakänsla i från båset som sålde brändamandlar. Doften var underbar! Tia köpte sig en strut. Ps. Kolla lite extra noga på den här bilden. Ser ni vad roligt det blev med armen i bakgrunden! Det ser precis ut som att Tia är vanskapt. Men det är hon ju inte egentligen.

Det fanns lite allt möjligt av alla olika slag. Mest fanns det handmålade julornament tror jag visst bestämt.

Kände man för att köpa en handgjord igelkott från Mexico så fanns möjligheten.

Man kunde handla handgjorda smycken om man ville.

Hej Mr. Nutcracker som stod prydligt som dekoration på marknadens torg.

Några har föresten undrat över vilket språk danska Tia och jag pratar med varandra och svaret är rövarspråket. Ni vet när man leker med vokaler och konsenanter. Okej, nej. Vi pratar engelska men i bland ber jag henne säga "för i hel*ete" på danska bara för att det låter så roligt.

Systrarna Tant Brun, Tant Grön och Tant Gredelin kunde handla sig handskar om dom ville. Det fanns även några par för deras kusiner Tant Senapsgul, Tant Havsblå, Tant Klarblå och Tant Svart.

Det fanns även färgglada trälappar med roliga texter på till salu. Den lilaplattan tyckte jag var bäst.

En samling handmålade "trolleri-tanter" som jag sa när jag var liten. Jag ville köpa alla för jag tyckte alla var lika fula och då blev det ju svårt att välja och då är det bäst att köpa alla så att man inte blir missnöjd så det slutade med att jag inte köpte nån.

Carol singers. Jingle bells Jingle bells!

När vi var nöjda med marknaden i Love Park gick vi vidare.

Vidare på Phillys gator mor både det ena och det andra roliga. Jag kan visa er mer senare om ni vill men inte just nu för nu ska jag gå ner till köket och hämta upp en hämtpizza. Vedeldad med mozzarella, basilika och så där om ni är nyfikna. Hej på en stund. 


Till min systerson LOVE. 
Personligen tänker jag mest av allt på dig när jag knallar runt i Love Park.
Puss /Moster Lilian 

Translation:
A Christmas market in Love Park, Philadelphia.

Om jag skulle tutta på napp skulle jag tutta på dom här.

Visst är det kul att få mejl med innehåll som får en att le med hela ansiktet.
I måndags dök det upp ett sånt glädje-mejl i min inkorg.

Mejlet var från min storasyster Louise. Hon skickade den här bidårande bilden till mig och skrev att hon och hennes Niklas hade blivit jätteglada när dom hittat "moster Lilian-nappar" till deras son Titus. Hon syftar på färgstänken förstår ni. För det är så att jag gillar färgstänk. Lite av mitt signum när det kommer till mina målningar och till när jag gör min egen header till bloggen och så. 

Jag blev superduperglad både över mejlet och över att min lilla honungspuff har färgstänkiga nappar som får dom att tänka på mig. Jag tänker på dom varje dag. Minst. 
Jag 1 älskar er 3! Puss / L

Translation:
Titus with pacifiers that reminds him of me. Although he is som young.

Från dom till mig

Tre varma julhälsningar till mig från vänner i Sverige!

ett två tre stycken.

Ett julkort från min vän Daniel som är så himla finurlig i allt han gör.

Hela kortet var fyllt med såna där personliga saker som vi har skrattat åt tillsammans i timmar! Och jag gissar på att det är såna saker vi kommer fortsatta skratta åt så länge vi lever! 
Tack snälla Daniel för ditt egendesignade vykort! Det kommer kännas tomt utan dig i jul. Jag menar, vi spenderade ju faktiskt ca 1,5h julafton förra året på grund av en mycket hemlig och rolig sak (: Varmare julkramar tillbaka! /Flyttfågeln Lilian

Det här kortet kom långväga från Kumla. Och nej, inte i från fängelset.

Utan från min underbara Frida som bor i ett radhus med sin Oskar och sina katter i Kumla!
Tack min sköna! Det här är det första julkortet jag får i från dig när du har en glimmande förlovningsring på ditt vänstra ringfinger. Kan knappt berga mig tills jag får se den i verkligheten! Ge Orren och lurvtussarna kramar i från mig. I ♥ U /Din vän som alltid finns där och som alltid vill stå dig nära. (Till och med så pass nära att hon körde in med sin skruttmoppe i din,precis nya, för en herrans massa år sedan. Oups).

Det här är ett speciellt julkort för det är min systerson Titus första! Tänk vilken moster jag är va, missar pluttens första jul. Men det är ett gott tecken att han och hans mamma och pappa önskar mig en God Jul trots det :).
Lollo, Niklas och Titus. Tack! Jag kan titta på kortet i timmar utan att tröttna.
Ni vet att jag älskar er! /L

Translation:
Christmas cards for me. Happiness!

Amerikas svar på våra lingon

Hej.
Det här inlägget är främst till min Pappa då jag vill visa honom hur man kan köpa tranbär i affärerna här i USA.

Man kan håva upp tranbären med sil från ett stort vattenbad. Ett lite smidigare sätt än när Pappa och jag brukar ge oss ut på dyblöta och djupa kärr i dom svenska skogarna i jakt på dom. Fast det förstås, att plocka bären med Pappa är hundra gånger mysigare än att håva upp dom på det här viset.

Bara för att fylla ut det här inlägget lite extra lägger jag ut två bilder till från affären.
En bild på ett gäng kronärtskockor liggandes på is.

Och så en vybild över lite frukt och grönt. 
Så var det med den saken. Tack för att ni tog er tid! /L 



Translation:
Hi. I just want to show my Daddy how you can buy cranberries here in US.

En grön och skön med två viktiga uppgifter.

Ni som hänger med vet att det satt en krokodildrake på min godispåse igår.
Och vet ni mer då!

Jag upptäckte en finurlig sak precis innan jag skulle gå och lägga mig.  

Det prasslade nämligen till lite konstigt i krokodildrakens mage när jag knöt bort honom från godispåsen.

Och det var inte så konstigt det eftersom han hade ett grönt mini-pappersmeddelande där som såg ut som en tombolalott.

Ett hemligt litet meddelande! Krokodildrakar är allt hemlighetsfulla dom. Det har jag alltid tyckt.

Jag är jätteglad över min fina lilla drake!
Men allra gladast för den är nog min sötnos till son -Berra JR...

Translation:
Look! I found a sweet secret little note in the dragon's belly. Dragons are mystical creatures, even in the real life...

Dear Santa. I can explain!

Jag har fått en julklapp! Ett stort paket med Merry Christmas inslagspapper.

Det kom levererat till dörren för över två och en halv vecka sen ungefär. 

På ena kortsidan avslöjas det vilka det är i från♥

Egentligen fick jag inte öppna det försen på julafton men nu är det lite så här att...

..jag var något så fruktansvärt godissugen för en stund sedan. Men inte nu längre eftersom att...

..jag råkade öppna paketet lite! Oups. Förlåt!

Men det var så här att jo jag ää jo hum jo. Jag var nästan helt säker på att det skulle ligga lite svenskt gott godis där inne i paketet. Så, jag gjorde ett litet hål i ena hörnet för att känna efter lite försiktigt om det kunde finnas några godisbitar som låg och väntade på mig där inne...

..och tänk, det gjorde det! En hel påse till och med!

Jag tyckte att det var hur komiskt som helst att en grön fin krokodildrake satt fastknyten på godispåsen. Lite som att den hade i uppgift att vakta den. Undrar varför.

Oh, alla mina älskade hemma i Sverige som paketet är ifrån. Jag vet att det var dumt av mig att tjuvöppna det en gnutta före julafton. Jag hoppas verkligen att ni inte är allt för besvikna och att ni förlåter mig.

Jag förlåter i alla fall er för att ni skickade paketet så himla mycket i förväg. Det är en plåga för en sån som mig att se det flera gånger varje dag utan att få öppna det ska jag säga er. En rolig och spännande plåga i och för sig.

Jag kanske egentligen inte behöver avslöja att jag dök in i godiset med en gång för det har nog alla redan förstått.

Aphuvuden, harpluttar, illblå delfiner och allt möjligt gott.

Tack så superduperjättemycket mina nära och kära för godiset som jag fick tag på! Nu lovar jag att inte tjuvöppna paketet mer innan julafton. Fast jag kan erkänna att jag är nyfiknare än någonsin på vad som mer kan finnas i det efter att ha stuckit in min hand där. Kändes som att det är fullt av en himla massa spännande saker! Tänk vilken tur att jag har er som vet hur man gör en Lilian som mig gladare än gladast!
ILOVEYOU /Lilian hon den där som inte vet vad vänta betyder.

Translation:
Please. Explain for me what "Do not open befor Christmas" means because I have no idea...

Slaget om morgonrocken.

I torsdags kväll var det dags för månadens au pair möte. Den här gången blev vi ombedda att åka till en tjusig restaurang som låg i närheten av en golfbana.

Där råddes det en gammeldags amerikansk mysig julstämning minsann. 

Jag möttes av den här skylten i entrén. Reserverat med en engen skylt till på köpet.
Jag säger då det.

Jag var bland en av dom första som dök upp. Det var trevligt för då hann jag liksom att prata lite med alla vart efter dom droppade in.

När nästa alla hade kommit satte vi oss ner för att mumsa på några aptitretare.

Det var LCC:erna som stod för snacks. Bland annat nachochips...

..och friterade räkor med en tillhörande dipp.

Sen beställdes det mat.

Jag beställde en tacosallad. Fast enligt menyn översatt på svenska åt jag: En fräsch salladmix av isbergssallad, tomat, oliver, lök och paprika vilande i ett skal med en smak av chilli serverad med en chilikryddad cheddarsås.

Min bordsgranne till höger om mig åt det här.

När maten var uppäten och när var och en berättat om hur man vanligtvis firar jul hemma i sitt hemland skulle vi leka en lek. En julklappslek! Alla hade nämligen köpt med sig en present för en viss summa som vi skulle slåss om. Lite som så att alla fick dra en lapp med ett nummer på. Ju högre nummer desto bättre. Jag fick nummer 17 och det var hyffsat bra då jag tror att vi var ungefär 23 personer totalt vilket innebär att det högsta nummret var ungefär 23. När alla fått ett varsitt nummer fick personen med nummer 1 börja att välja ett paket på presentbordet, öppna presenten och visa den för alla. Sen var det tjej med nummer 2's tur. Nu fick hon välja om hon ville ha ett paket från presentbordet eller sno, den redan öppnade, presenten från person nummer 1. Valde hon att göra det fick nummer 1 gå och välja ett nytt paket osv. Så alla fick ett varsitt paket i slutändan men tjusningen var att man inte visste vilken present man skulle få förren det absoluta slutet av leken eftersom ens paket kunde bli klappsnappat. Hänger ni med i röran? Bra. Nu ska ni få se lite bilder från leken.

Här väljer tjejen som satt till vänster om mig vid matbordet paket.

I paket hon valde låg Rudolf. Han spelade en sång om man tryckte på hans öra. Gissa vilken sång? Rätt! Bra gissat.

I en annan tjejs paket låg det ett spakit eller vad man ska kalla det.

Här öppnar min LCC Irina presenten hon valde.

Det här var ett annat paket. I det låg det choklad och ett presentkort på Starbucks om jag inte minns helt fel.

Här öppnas lekens största paket som faktiskt kom att sluta som mitt. Mohaha!

En tjej fick miniparfymer från VS.

Tjejen brevid mig som åt pommes valde ett avlångt paket med små tomtar med lockigt skägg på.  

I det låg det ett hjärta.

Och det här blev som sagt min present. Det var tydligen min LCC Irina som hade köpt det och jag är övertygad om att hon gick över budgeten en aning. Paketet innehöll en morgonrock, tofflor, en tvättsvamp eller vad man säger, en förvaringskorg, doftspridare och badskum. Tjejen som först valt paketet och som jag alltså snodde det ifrån blev ganska lack på mig men hey, det var ju spelets regler ju! Fast, faktum var att jag var en av två som klappsnappade. Det var alltså bara jag och en till som snodde från någon annan. Så, så här i efterhand känner jag lite så här -Bra representerat för Sverige Lilian. Bra...

Efter leken minglades det lite till och sen åkte man hem. Det var en kanontrevlig kväll.

För er som inte gissade rätt på vilken låt Rudolf spelar när man trycker på hans öra är svaret Hard Rock Hallelujah med Lordi. Nävars! Låten Rudolf the red nosed reindeer såklart!

Ps. För er som är nyfikna på vad jag bidrog med i julklappsleken kan jag avslöja att det var ett doftlus i en glasburk och en bunt med tjusiga vykort med tillhörande kuvert.

Translation:
Ho ho ho December's LCC Merry Christmas meeting at a nice restaurant.

Nu jäklar ska ni få se på action.

Så var det då äntligen min tur att börja skapa med den cirka fjortontusen grader varma glasmassan!

Ornaments skulle det bli! Eller julkulor som vi vanligen säger på svenska. Visserligen kan man dekorera med glaskulor som dessa året om om man vill, men eftersom vi närmar oss jul bestämmer vi att det var julkulor vi gjorde tycker jag.

Självfallet satte jag mig in i situationen som ett proffs. Hon (ni vet instruktören som jag inte kommer ihåg namnet på som fortfarande får bli kallad hon) gav mig påståendefrågan "Oh, so you have done this before?". Jag svarade snällt "No but I have grilled sausages over campfires plenty of  times". Fast i och för sig. Här var man tvungen att snurra på pinnen hela tiden så att inte den flytande massan skulle glida av. När man grillar korv kan man chilla lite mer.

Man var tvungen att vara snabb i svängarna. Snabb, bestämd, glad och kreativ som Nicholas sa. Jag tror jag fick med alla punkterna.

Från att ha värmt upp glasmassan ordentligt gick jag tre steg åt höger för att komma till denna station. Vi kan kalla stationen för "sätt-färg-på-ditt-glas-stationen" Jag doppade min massa i det gröna pigmentet givetvis. Grönt är ju min favorit.

Här vet jag inte riktigt vad jag gör. Eller jo! Det vet jag! Jag ser till att min pumpa får exakt den storlek jag ville ge den. Pumpa? Var det inte julkulor ni gjorde? tänker ni. Jo. Men jag frågade om det fanns möjlighet för mig att göra en pumpa som jag kan pryda mitt hem med under Halloween så länge jag lever. Om ingen slår sönder den före jag dör förstås. Glas är ett ömtåligt material. I vilket fall så fick jag det. Fast jag gjorde ingen orange pumpa även fast det ser ut som det. Jag gjorde en brun. Glasmassan på bilden ser ut att vara orange bara för att den är så fruktasvärt varm.

Här rullar jag min pumpa fram och tillbaka för att få till formen jag vill ha på den. Mellan varven hettade jag upp den i ugnen för så fort den stelnade gick det logiskt nog inte att göra ett dugg med den.

Så var det dags för ett nytt projekt och en ny massa. In i elden och ut igen. Doppa i valfria kulörer.  In i elden. Smält samman. Doppa i mer färg om man ville. Det ville jag. Doppa doppa doppa. (Jag beskriver så där konstigt med ord eftersom jag inte har bilder på när jag gör alla stegen).

Här blåser jag. Visst är jag föresten snygg! Det var viktigt att inte blåsa för löst och inte för hårt. Fast efter en stund var det viktigt att blåsa ganska så hårt fast inte för hårt och. Ja. Man måste prova för att förstå tror jag. Och det ska jag säga er att det tycker jag att ni ska göra! Prova på att blåsa glas alltså. Det var himla kul!

Den här kulan gjorde inte jag så den kan jag inte ta åt mig äran till. Vill bara visa er hur vi gjorde själva öglorna till våra kulor. Knipsa av och bänd ihop.

Här har ni min! En brun och grön och transparent kula. Tyvärr kan jag inte visa er det absoluta färdiga resultatet av min kula och min pumpa än...

För först måste dom ha överdagat och övernattat i en sån här ugn ett par tre fyra fem dagar för att sakta kylas ner så att dom inte får en chock och spricker. Nu har ju i och för sig mina grejer hunnit svalnat av så dom ligger faktist färdiga och väntar på att jag ska åka och hämta dom. Jag är själv mycket nyfiken på resultatet. Speciellt efter att glasblåsarfolket ringde och sa att mina grejer är färdiga för att hämtas, för då frågade jag om dom med ett ärligt kritiskt öga kunde säga vad dom tyckte. "Oh, Lilly Anne" (få amerikaner kan utala mitt namn rätt men det gör ingenting) "Extreamely nice" svarade dom. Ska bli något så fruktasvärt kul att se vad dom tycker är extreamely nice. Tycker inte ni också det? För givetvis kommer jag lägga upp bilder på grejerna. Men vi får se när det blir för det är mycket att stå i nu innan jul. 

Så. 
Blåsa-glas-och-forma-det-till-något-man-kan-kalla-konst-eller-så √ Check! 

Tranlation:
I'm too tired to translate so here you go --->http://translate.google.com/

Så var det det där med den roliga punkten jag avklarade från min hundra-saker-jag-vill-göra-innan-jag-dör lista.

Det var den kyliga och soliga förmiddagen söndagen den fjärde december tjugohundraelva jag tog bilen in till Philadelphia för att testa på något som jag alltid velat prova.

Det var med ett stort leende jag körde in mot Philly för jag visste ju vad jag hade att se fram emot. 

Det var hit jag begav mig. Till en glasblåsningstudio! För en 3,5h lång workshop.

Det första jag möttes av var en massa fina vaser och jag tänkte lite som så att det där är ingen match för mig! Eller nja, nu ljög jag. Jag tänkte att det ser svårt ut men jag är inte den som är rädd för utmaningar inte.

Inne i glasblåsarstudion slapp man frysa för där var det varm värre. 

Här har ni kvinnan som var min instruktör. (Olyckligtvis nog har jag i skrivandets stund glömt bort namnet på henne så hon får bli kallad hon). Hon var skicklig vill jag lova.

Noga visade hon mig och dom övriga tre i min grupp precis hur vi skulle göra.

Det verkade lite småsvårt med alla verktyg och tekniker man skulle hålla reda på men ingenting är svårt för en som är så dum som jag, som jag brukar säga när jag pratar i sömnen.

Här är min grupp i full gång! Fast eftersom jag var yngst fick jag vara sist ut. Rackarns.

Så tålmodigt fick jag stå och titta på medans dom andra provade på. Åtminstone för en stund. Tills jag fick syn på den professionella glasblåsaren Nicholas som satt och jobbade för fullt...

Jag kunde inte annat än att tappa hakan! Helt otroligt så duktig han var! Så jag gick över till honom för att bli hans enmannapublik. Fast det slutade med att jag blev hans flickvän. Nej, jag skojar bara! Det slutade med att jag blev hans lärling.

En lektion i lektionen för min del skulle man kunna säga. Valuta för pengarna.

Nicholas och jag hade jättekul. Han var riktigt kreativ och humoristisk och inte minst duktig.

Kolla bara här vad han gjorde! Bland den vackraste julgranskulan ni sett någon gång eller hur!

Och här har ni ännu fler föremål signerade Nicholas.

Och den här färgglada vasen gjorde jag! Nej, nu skojar jag igen! Den har jag inte alls gjort. Jag gjorde den oranga som står bakom. Nej! Nu skojar jag igen. Nu ska jag vara seriös:
Efter att ha stått och tittat på och efter att ha varit Nicholas lärling var det äntligen min tur att prova på att hantera det smälta glödheta glaset! Fortsättning följer...

Translation:
I have tried glassblowing! One of the things I had on my hundred-things-I-want-to-do-before-I-die list. I am going to show you more...

När jag blir gammal ska jag ha levt mitt liv fullt ut.

Ni vet väl om att jag har en lista med roligheter som jag kallar min hundra-saker-jag-vill-göra-innan-jag-dör-lista? (Det borde ni veta för det sa jag ju i det här inlägget)

För lite mer än en vecka sedan såg jag till att checka av ännu en punkt på listan. En kolosalt rolig punkt ska ni veta! Jag kommer berätta mer om det hela i nästa inlägg. Vänta ni bara...

Translation:
Hey guys! Come back later and check out a really cool thing I did last week...

Giants, ormar och småfolk.

I går var jag, Oliver och Viggo på deras absoluta favoritmuseum. Speciellt mycket åkte vi dit för den här anledningens skull:

En tillfällig exhibition med African Dinosaurs! A perfect match då pojkarna gillar dinosaurier och då alla ni som känner mig vet att jag har en förkärlek till Afrika. 

Vi möttes av ett stort huvud det första vi gjorde. "Wow, that's my favorite" var Olivers kommentar på det.

Två saliga små killar i en hall fylld med miljontals år gamla fynd.

Jag vet inte om ni kan läsa skylten där bakom men det står "please touch" vilket jag tycker är kanon. Oliver och Viggo med. Annars brukar pojkarna vanligtvis tycka det är så jobbigt att jaga runt på mig och säga åt mig att "Lilian, do not touch".

Oliver är en dinosaurieexpert så det heter duga. Han kan till och med låta precis som en tyrannosaurus rex. Det ni!

Killarna mellan två stycken lårben. Tröjorna dom har på sig har dom för övrigt fått på posten från min gulliga Mamma. Viggo har sin tröja som absolut favorit. Varje dag när jag klär honom säger han att han vill ha sin Dino-tröja från Liiiians mamma.

Här ville Oliver skoja till det sa han och så bad han mig att fota honom när han stod gömd bakom. Oliver och jag har precis samma humor! Hur kul som helst!

Viggo var envis som en get. Han ville ha med sig det här benet hen för att visa sin Daddy. Jag lät dom försöka det bästa dom kunde.

Oliver frågade varför jag inte har en sådan här låda hemma och jag hade faktist inget bra svar på det. Varför har jag inte det egentligen?

Efter en bra stund kände vi oss nöjda så då gick vi vidare för att bege oss hem.

Men på vägen ut stötte vi på en orm. Det väckte killarnas intresse något enORMt så vi blev stannandes en stund till .

Vi följde med kvinnan och ormen till reptilrummet för att sätta oss runt ett bord och klappa lite mer på ormen som hette Angelina.

Varken jag, Oliver eller Viggo var rädda för vi är faktist 21, 3 och 2år gamla.

Sen var det dags att säga hej då till alla dinosurier och ormar och jag vet inte vad för den här gången.

Translation: 
A visit at Oliver and Viggo's favorite museum.

Saaaankta Luciaaaaa

Jag fick tag på en bild från söndagens Luciatåg.

Jag står placerad vänster om Lucian från ert håll om ni undrar. En bra plats för då står man lite gömd så där. Trevlig Lucia på er! /Lilian

Translation:
A pic from Sanktaaaaa Luciaaaaa this Sunday.

Lilian Lussar i USA.

Hör och häpnad vet ni vad! I söndags lussade jag. Jorå, i stadens svenska kyrka. 
Vi var ett luciatåg innefattande folk med någon anknytning till Sverige. Och eftersom jag är svenska så var det nästan min plikt att ställa upp. Att det var fika efteråt spelade absolut inte in i mitt deltagande.

Vi hade haft tre övningstillfällen med tåget innan (Eller, två för min del eftersom jag var och roade mig i New York vid ett av tillfällena men i alla fall.) men för säkerhetsskull så fick en och annan sång hamna på en och annan handled.

Alla låtar var på svenska så gissa om det var charmigt när dom amerikansktalande sångarna sjöng? Dom bröt så himla gulligt! Till och med gulligare än Maria Montazami.

Här har ni utbytesstudenten Sofia och så mig precis innan tåget går.

Och här är Lucian själv! Anknytning till Sverige: barnbarnsbarn till ett par svenskar som flyttade till USA långt innan den hon är barnbarn till ens var född.

Om det var fler med i tåget? Japp, ni kan faktist se lite av svaret i bakgrunden på bilden med Lucian. Så var det ett antal stjärngossar och så några tomtar med också. Tyvärr har jag ingen bild på själva tåget. Det skulle liksom blivit lite väl omständigt och ouppskattat av mig att ta kort på själva tåget då jag själv var med i det. Men om jag får tag i en bild så ska jag publicera den, bara för er skull kära bloggläsare. 

För övrigt så gick lussandet bra. Det var en trevlig tillställning. Faktum är att det vart en otippat svensk stämning av det hela. Så var fikat förträffligt gott.

Trevlig Lucia på er där hemma! 
Ät ett par lussebullar åt mig är ni snälla!

Translation:
The Swedich Sankta Lucia celebration at a Swedich church in America.

Julen världen över här i Amerika.

I fredags åkte Melissa, jag och pojkarna på en utflykt.

Vi åkte på morgonkvisten så Viggo var lite nyvaken.

Det var hit vi åkte. Till -National Christmas Center. Ett ställe som representerar hur olika delar av världen pyntar och firar jul.

Stället var toppen! Överallt var det dekorerat med julsaker i alla möjliga varianter.

Det var faktiskt riktigt kuligt att se vad man har för typiska traditioner och hur man pyntar runt om i världen.

Ni kanske undrar om Sverige var representerat? Ja, det var vi! Med bland annat Lucia, saffransbröd, smorgosbord, dalahästar och adventsljusstakar. Visserligen pyntar jag inte själv på detta viset och jag är ju svensk men dom har helt klart en poäng i att detta är typiskt svenskt.

Det mesta var jättebra men den här montern fattade jag inte alls. Tomtemasker? Varför då? Som att Tomten inte skulle finnas eller?

Massa klassiska leksaker från rummet som såg ut som en amerikansk-förr-i-tiden leksaksaffär.

Nötknäckare är en typisk julsak här i amerikat. Det kryllar av dom.

Det här är tomtarnas verkstad. Där alla leksaker tillverkas ni vet.

Man fick möjligheten att besöka fablernas värld. En lång promenadgång med fina scener i en klassisk sagoanda.

Det fanns så mycket så mycket så mycket att titta på.

I rummet med den stora miniatyrbyn hade man en klädd julgran som tak. Det var mysigt.

Som sagt så fanns det så mycket så mycket så mycket för ögat att titta på.

Oliver och Viggo var helt saliga av alla små pillidutter och figuriner. Jag med.

Denna krubba är en av dom ca femhundra stycken olika varianterna som finns där. Att jag fotograferade just denna beror på att figurerna var i mänsklig storlek. Och just på grund av att den var i mänsklig storlek så får den äran att vara sistabild till detta inlägg.

Om ni har tid över och om ni vill se mer kan ni kolla på den här videon som ger er en v ä l d i g t t y d l i g f ö r k l a r i n g av alltihop av en amerikansktalande kvinna. Så kan ni skymta den svenska Lucian också. 
Ps. Videon är pinsamt tråkig. Stället var mycket roligare än så. Inte ofta amerikanerna låter bli att överdriva så om man ser det på det sättet är videon väldigt sevärd.

Translation:
National Christmas Center. Just look do not touch.

Jan banan gick på stan köpte sig en julegran.

I måndags kväll åkte familjen och jag för att köpa oss en gran.

Kom och kööööp christmas trees!

Så här såg stället ut ungefär.

Om man ville kunde man handla annat är granar.

Kransar, rosetter och arrangemang...

..sånt som gör julen lite extra julig ni vet.

Hur gick det för oss med granletandet då? Jo. Viggo gick mest runt och såg vilsen ut i barrskogen medans Oliver och jag var väldigt involverade i valet av gran.

Till en början såg det lite hopplöst ut att hitta rätt i röran. Men personalen hade koll då granarna tydligen var sorterade i grenmängd, längd, bred, tjockhet, färg och jag vet inte vad så det gick ganska smidigt trots allt.

Grabben som hjälpte oss fick vända och vrida på fem granar innan vi kom överens om jag minns rätt. Eller, överens och överens...

Faktum var att Oliver och jag till en början var lite besvikna på valet. Vi hade ju sett ut en perfekt gran! Den perfektaste faktist! I och för sig var den inte nedhuggen och i och för sig sträckte den sig 10-12 meter upp i skyn men vi tyckte i alla fall att den var perfektast och att den skulle vara värd allt extra jobb. Som att hugga ner den och bygga ut huset och så där.

Men Oliver och jag bestämde oss rätt snart för att vara nöjda ändå trots att vi inte fick vår vilja igenom. (Mycket eftersom den inte var till salu). Granen som fick följa med oss hem var ju faktist riktigt fin. En grön grann gran.

Buckle up it's the law!

På vägen hem såg det ut så här genom fönstret ett antal gånger för USA är ena hejare på det där med julbelysning. Tjusigt värre!
Men. Vänta! Hör ni? lyssna.... tic tic tic tic. Hör ni? Det är ljudet av elmätaren som tuggar och tickar.. 

Translation:
Our way to our perfect Christmas tree.

Is There a Santa Claus?

I kväll gick det ett mysigt julprogram på tv:n. En klassisk amerikansk julsaga med sann historia i ny tappning. Jag satt bänkad för att titta och det mycket för att jag sett den här berättelse-fönsterskyltningen på Macy's i New York innan. Skyltningen hade nämligen temat från programmet. Hur fint och välarbetat som helst!
Här får ni bilder från skyltningen och min sammanfattning av det hela...

Sagan handlar om åttaåriga Virginia som börjar tvivla på den riktiga Santa Claus existens. Mycket på grund av bristande bevis. 

Än mer tvivlar Virginia efter att en niokommafemårig tjej på hennes gata berättar att Santa är töntig och påhittad och bara för småbarn.

Förvirrade Virgina vill gå till botten med det hela och hon gör allt för att få ett svar. Finns han eller finns han ej?

Hennes believe meter sjunker mer och mer då det inte verkar finnas något tillräckligt bra bevis på att han verkligen verkligen verkligen finns.

Men hon ger inte riktigt upp.

Hon pratar med så många vuxna hon kan hitta, bland annat sin mor & far. Framför allt sin far som tipsar henne om att skriva till frågespalten i tidningen "The Sun". För is it in The Sun is it so. Så det är precis vad Virginia gör!  

Frågan är nu om tidningsredaktören kommer svara och den än viktigare frågan är
-vet han svaret?...

(nu slinker jag in med en kommentar om skyltningen -visst är den något så kolosalt tjusig! Inte minst i verkligheten då figurerna och mycket mera rör på sig och så där!)

...Och vad hamnar inte på The Sun's förstasida om inte -svaret till Virginia! "Yes Virginia, there is a Santa Claus!" och i brödtexten står det fina svaret som får alla att sluta tvivla. Niokommafemåriga tjejen kommer med andra ord att skämmas en aning. För som alla vet "is it in The Sun is it so".

Till och med dom som inte tvivlade så mycket kommer bli förvånade och överraskade av svaret.

Mest överraskad och förvånad kommer givetvis Virgina själv bli. Hon som nästan gett upp hoppet!

För visst finns Santa! Lika säkert som det finns kärlek, frikostighet, fromhet, älvor och Virginior. 

Själv har jag då aldrig tvivlat på Jultomten. Nej. Absolut Inte...

Här kan ni se en trailer om ni vill. /L

Translation:
The window display at Macy's 34th street in New York 2011.

Santa C med mina nissar.

Känner att jag måste visa er en klockren bild från i måndags när pojkarna träffade Santa på ett köpcenter här i närheten.

Klassisk underbar bild va! En som sover, en som skriker och en som småler.

Så vill jag även visa att Viggo mådde helt okej efteråt. Faktum var att han snabbt torkade bort tårarna och var tillbaka på banan igen och redo för lite karusellåkning.

Viggo mitt hjärta, med tanke på det där som hände hos Santa så är du faktist inte alltid så tuff som du tror. Men det gör ingenting såklart ♥

Oliver var glad över både Santa och åkturen i den tuffa sportbilen. Men han blev lite besviken på åldersgränsen som innebar att jag inte kunde åka med. Max 8 år. Typiskt. 



Translation:

Santa's little helpers in Santa's lap. One named Sleepy, one named Smiley and one named Screamy.

Julgranen, gigantiska julkulor och varm choklad -med marshmallows förstås.

Hej igen! Vart var vi? Just ja! Jag skulle visa och berätta för er om när Evan och jag gick och kollade på den stora granna granen utanför Rockefeller Center.

Ni må tro att det var en pampig syn jag möttes av när jag närmade mig den.  

Magnifikius julgranius! Det är latin om ni undrar och det betyder -Den magnifikaste granen jag någonsin sett! 

Eftersom jag har ett ozombart objektiv (egentligen heter det fast objektiv men ibland hittar jag på ord för att det ska bli lättare att förstå) så fick jag inte med granen och gubben nedanför på samma bild så han fick helt enkelt hamna på en egen bild. Lyckos honom kan man tycka.

När vi stått och beundrat den enastående granen ett bra tag gick vi än en gång vidare.

Men efter att ha gått ett par block blev vi ståendes igen en stund för att beundra granen från ett annat håll.

När vi stått och beundrat granen från den andra vinkeln en stund gick vi åter igen vidare.

Då och då gick vi in i någon butik men mest gick vi utomhus för det var där, bland folkvimlet och kylan, man fick den bästa julkänslan.

I fontänen utanför Radio City ligger det gigantiska julkulor.

Så tjusigt så!

När Evan och jag vandrat trettio block ungefär var vi både trötta och genomfrusna så då kom jag med en briljant idé -varm choklad! Och Evan visste minsann vart vi skulle få tag på det.

Och på samma ställe som vi köpte chokladen fanns det en pepparkakshusby med en pepparkaksgubbe som klär en pepparkaksgran.

Hot chocolate to go med en massa mini marshmallows.

Den varma chokladen tog vi med ut i kylan för att sätta oss och vänta på min buss och för att kolla på månen. Medans vi satt där försökte jag lära honom lite svenska. Till en början drev jag givetvis med honom så för ett tag trodde han att min låtsas ryska/polska betöd "Hej jag heter Evan" och såna saker. Men efter att jag avslöjat mitt lilla spratt övergick svenskakursen i en mer seriös anda så nu kan Evan säga "solen skiner" och "från kon får man mjölk". När chokladen var uppdrucken var det dags för mig att gå på bussen hem och säga hejdå till Evan och till den stora staden. Den underbara stora staden! 




Translation:
The big tree, big ornaments and hot chocolate in the big city. The wonderful big city.

Ett inslaget hus och lite sånt.

Än är jag inte riktigt färdig med bloggandet om lördgasbesöket i New York. Det får bli ett par inlägg till för jag vill ju visa er mer av det jag såg sist jag var där.

Som det här huset till exempel. Den julklappen skulle jag inte tacka nej till. 

Vi såg en kyrka också. Både på utsidan och på insidan.

Så här såg en ut på insidan ungefär. Mäktig och fin, men inte lika mäktig som den där kyrkan jag såg sist ni minns.

Trump Tower hade smyckats med stora glimmande stjärnor.

Man körde även på temat stjärna i det här skyltfönstret.

Och i det här skyltfönstret körde man på temat guldiga kugghjul.

När klockan blev fyra ungefär var det dags att säga hej då till Sara som skulle börja bege sig mot sin buss och vidare hem och faktum är att hon om bara några dagar ska bege sig hemhem. Och med hemhem menar jag att hon kommer sluta som au pair och flytta hem till Sverige igen. Så därför blev detta ett tråkigt hej då:ande eftersom vi inte kommer ses på ett tag. Så Sara min lilla Norrländska maräng, ta hand om dig och vårt kära fosterland tills nästa gång vi ses! 

När Sara gått var det bara Evan och jag kvar och vi styrde direkt vår kosa mot den stoooora fiiiina granna granen...

Translation:
Some more from my Saturday in NYC.

Muppigt Värre!

Då kör vi det sista från leksaksaffären nu då! Och det kommer bli...

..muppigt värre kan man säga!

Gör-din-egen-mupp avdelningen. 

Om man kisar när man tittar på den här bilden ser det nästan ut som ett fotografi av min Mamma, min Pappa, Jag själv, mina 6 syskon och mina svågrar.

Och här hänger alla mina syskonbarn. Nävars. Skämt åt sido. Jag har bara 10 syskonbarn så det går ju inte.

Muppavdelningen var cool fast jag gjorde ingen egen mupp för jag tycker vi är en mupp för många i min lilla familj. Min lilla enmanna familj alltså, för jag har väl nämnt att jag är singel?

Om man kände för en enklare variant så kunde man köpa sig en simplare, redan färdig, mupp.

Om jag skulle köpt någon skulle jag köpt den här. Men som sagt, vi är redan en mupp för många i min enmannafamilj...
Vi ses snart igen kära vänner! 

Translation:
Make youre own Muppet -or spend some time with me.

En New York-tandläkares jobbgaranti.

Nu kör vi två inlägg till från F•A•O SCHWARTZ så att vi får med något från alla avdelningar. Först på tur -godisavdelningen. Japp, leksaksaffären har en egen godisaffär i sig. Det bästa av alla världar för ett barn.

En godisaffär i Willy Wonkas anda. 

Härliga kartonger för lösgodiset.

Karameller!

Alla som tycker det här pepparkakshus-kittet är fränt räcker upp en hand! (Jag är övertygad om att min svåger Tonye och min systerson Teddy räcker upp båda sina händer).

Barbie har också möjligheten att få sin egna pepparkakslya. Här vill jag tipsa er om att sno en av husdetaljerna till era pepparkasbyggen -kolla in polkagrisstängerna över dörren och kopiera idén vetja!

Klubbor i alla möjliga varianter. 

Speciellt juliga sådana.

...

En prinsessa mitt upp i allt.

Handy Manny PEZ.

Och här har ni hela Sagan om Ringen-ligan. Han längst till höger är min favorit.

Den där apan skulle jag velat ta med mig hem men jag kom inte på något bra sätt att smuggla ut honom ur affären så han fick stå kvar.

Nu efter att ni har tittat på allt sött får ni för säkerhets skull gå och borsta tänderna.



Translation:
Lots of caaaaaandy at F•A•O SCHWARTZ.

Ressugna nallar och deprimerande ansiktsuttryck.

Eftersom F•A•O SCHWARTZ är en sån himla bra leksaksaffär så vill jag visa er lite mer bilder där i från.

På en hylla satt det fullt med ressugna nallar. Jag tror att dom är sugna på att få resa hem och bosätta sig hos några barn. 

Den här piratnallen vill nog helst flytta hem till ett fartfyllt barn.

Den här var söt men hyffsat dyr. 45$ är mycket pengar.

Fast åsnan var förhållandevis billig om man jämför med den här inglasade dragspelsninssen. 198$.

Gosegos.

På tågavdelningen tuffade det tåg runt en finfin miniatyrby.

Den fick mig att tänka på det där barnprogrammet Skymningssagor som jag älskade när jag var liten.

Och på tal om sagor. Vi besökte barnboksavdelningen också såklart. Jag älskar ju barnböcker!

Den här boken var lite extra finurlig för den hade ett tillhörande tittskåp. Tittut lilla Elf!

Det fanns avdelning för Barefoot Books också.

Böcker med illustrationer som skrämde en när man var liten ni vet.

Visst förstår ni vad jag menar? Tanter med deprimerande ansikten är nog inte den mest optimala godnattsagan för ett barn kan jag tycka, men men.

Eftersom jag som sagt älskar mysiga barnböcker, alltså såna som var från den första avdelningen och såna som är 0% deprimerande, kunde jag inte låta bli att köpa med mig två hem.

Ni kanske föresten är nyfikna på om Sara köpte något från leksaksaffären? Ja det gjorde hon. Tre plan för 10$ som kommer tillbaka till en efter att man slängt i väg dom.

Fyra bekanta nötknäckare får punktera detta inlägg men jag är snart tillbaka.

Translation:
More from my F•A•O SCHWARTZ visit.

Vi vill ha skridskor en häst och en rymdraket gröna små monster och helst inga mjuka paket

Nu ska jag berätta vilket mycket kuligt ställe det var som jag såg mycket fram emot att besöka.

F•A•O SCHWARTZ. Den berömda leksaksaffären ni vet!

Berömda var det ja. Kombinationen berömd och populär gjorde att det var en kö för att komma in till leksaksaffären. Mitt sällskap tyckte att jag var galen som ville köa för att gå in till just en leksaksaffär men det struntade jag i för hit skulle jag bara punkt slut. Jag erbjöd att gå in själv medans dom kunde gå och göra något annat under tiden men det ville dom inte så jag misstänker att även dom har barnasinnet kvar. I vilket fall tog kön bara 7,20minuter (Evan tog tid). Och så här i efterhand hade jag tvingat med dom in om dom hade vägrat för annars hade dom gått miste om något bra minsann.

En helt kanonrolig och fin leksaksaffär och dom tindrande ögonen på barnen som var där gjorde mig helt lycklig inombords.

Här finns alla möjliga olika varianter på leksaker. Bland annat kan man göra sin egna docka. Eller minikvinna eller vad man tycker dom ser ut som.

Eller så kan man adoptera en nyfödd om man vill.

Här mina vänner har ni Olivia. En klok och smart gris som är populär bland barnen i USA. Har ni koll på om hon är det hemma i Sverige med?

Vet ni vad killen längst till vänster gjorde?

Han styrde den här radiostyrda ballonghajen.

Det här är en typisk leksak som jag skulle ha älskat när jag var liten.

Den här skulle jag också gillat.

Och den här avdelningen skulle jag älskat. Eller vänta nu föresten. Den här avdelningen älskar jag fortfarande!

Jag tänkte på den där flickan i randig tröja lite som mig själv när jag var i den åldern. Jag skulle också ha pekat på varenda krita och sagt " I want this one and this one and this one" Eller, nä jag skulle ju ha sagt det på svenska förstås. Så mer i den här stilen "jag vill ha den o den o den o den" men med samma ivriga röst som hon hade.

Jag träffade en trollkarl inne på leksaksaffären som bjöd på en privat show. 4 trick trollade han.

Så här såg han ut på ett ungefär.

Och så här såg jag ut när jag valde mitt kort som han inte fick se.

Men trots att han inte såg mitt kort så trollade han givetvis skjortan av mig och vips så förvandlades hela kortleken till hjärter femmor. Jag hade inte en suck att fatta någonting. Magisk var vad han var.

Så var det en sak som jag absolut inte fick missa inne på F•A•O SCHWARTZ.
Det berömda PIANOT!

"The Big Piano" som är känt från filmen med namnet "BIG". Ni vet den där underbara rullen med Tom Hanks.

Man kunde lätt hitta vägen till pianot om man tittade upp i taket.

Och här har vi det!

Två skickliga pianodansare, eller vad man ska kalla dom, showade järnet! Bland annat melodin från filmen Big och så en massa härliga julsånger.

När jag hade sett nog av pianot hade majoriteten av mitt sällskap sett nog av allting så då gick dom. Fast Sara stannade kvar med mig. Så vi gick vidare och betade av avdelning efter avdelning. När vi kom till pusselavdelningen vinkade jag till alla er hemma i Sverige. Hej Hej!

F•A•O har sitt egna leksaksmärke och dom sakerna kan man bara köpa där.

Som det här kalejdoskåpet till exempel. Kalejdoskåpet får avsluta detta inlägg men jag kommer snart tillbaka med mer bilder ifrån leksaksaffären. Bland annat.

Translation:
My F•A•O SWARTZ visit in New York City.

Juveler och Äpplen

Att gå i affärer i New York är något utöver det vanliga. Speciellt så här i juletid då det dekorerats med dekorationer både högt och lågt. Så under lördagsbesöket i NYC passade vi på att besöka några klassiska affärer.

Bland annat Tiffany & CO på 5th avenue.

Ni vet den där juvelerarbutiken från filmen breakfast at Tiffany's.

Det hängde en stor krans över entrén som ni kan se glimten av på första bilden och skymten av på bilden innan och hela av på bilden ovan.

Här inne var det inte bara juvelerna som glimmade utan även skogen av cirkusdekorerade julgranar.

Smyckena här inne är sviiiiindyra.

Så om ni känner för att äga ett renhuvud med en kvist i munnen för typ åttahundrasjuttonochenhalv$ så rekommenderar jag verkligen er att besöka stället.

Efter att ha strosat runt med lyxlirare i kostymer inne på Tiffany & CO en stund gick vi vidare till nästa affär. Men först passade jag på att ta ett smygkort på Evan i en spegel som tillhörde dom fina cirkusdekorerna dom hade utanför affären.

Vart gick vi sen då? Jo, till Apple. Äppel päppel piron paron. Där inne var det inte så vidare värst bra juldekorerat men i alla fall.

Där inne roade vi oss en stund.

Speciellt mycket roade sig Sara och jag.

Sen tog vi trappen ut för att gå vidare igen. Nu till ett mycket kul ställe som jag såg mycket fram emot att besöka...

Translation:
My visits at Tiffany & CO and the Apple store in NYC.

Shake it Baby!

Efter mitt besök hos Santa var det dags för mig att möta upp mina vänner som jag hade bestämt träff med.

Vi möttes på Time Square. Sara, Gabriella, Jag och dom amerikanska pojkarna Micke och Evan. 

Och eftersom hela högen av oss var hungriga gick vi och käkade det första vi gjorde. Micke visste precis vart han tyckte att vi skulle äta. På -Shake Shack!

Och stället är populärt må ni tro! Här flockas det av NYC bor som kommer för att köpa utsökta hamburgare och himmelska milkeshakes. Det var till och med en kö för att ens få komma in till stället.

En stor krans för julstämningens skull gissar jag.

Jag tyckte att dom fått till det fyndigt med maten-är-klar-dosan.

Shakin´ Shake Shack

Jag åt den godaste burgaren någonsin alla rekord utan tvekan! (Till och med godare än den jag åt här). Och så drack jag den godaste milkshaken alla rekord någonsin! Så om ni besöker New York gå till stället och säg så här till han eller hon i kassan: "I would like a Double ShakeBurger and a Strawberry Shake, please". Ni kommer INTE att ångra er!

Nu kommer några bilder på dagens sällskap, alla utan mig. Vi börjar med Micke.
Hej Micke!

Sara. Lika fin på bild som alltid ♥

Evan.

Och Gabriella, med sin burgare i högsta hugg!

När vi hade käkat klart vart vi lite lagom spralliga och redo för att göra en massa roliga saker som jag kommer blogga om i en snar framtid.

Translation:
If you are hungry in New York -Go to Shake Shack! And you should order this:
DBL ShakeBurger and a Strawberry Shake. Or two if you want to...

När 8:e våningen skrattade åt mig på Macy's i New York.

I går när jag var i New York över dagen passade jag på att hälsa på Santa Claus. Han bor nämligen där mellan klockan 8am och 9pm så här i juletid. Jo, det är sant! På Macy's 8:e våning.

Jag begav mig dit upp helt ensam på egen hand. 

Eller, inte riktigt helt ensam kanske. Kön för att komma till Santa var enorm ska ni veta! Den ringlade sig kors och tvärs och det var en lååång väntan. Lite pinsamt kanske det skulle tyckas att avslöja att det tog mig 1h och 10min för att få sitta i Santas knä. Men som ni vet så tycker jag väldigt sällan att något är pinsamt och detta är för mig en sån där inte-det-minstaste-dugg-pinsam-grej. 

Väntan var lång men inte så värst tråkig tycker jag. För nu föll det ju sig så att stora delar av kön inte var i någon tråkig miljö direkt. Nej tvärtom! Efter att ha köat i ca 40min klev man på the NorthPole Express.

Här stod jag alltså. Tillsammans med en stor förväntansfull barnaskara och en drös med uttråkade föräldrar. Själv var jag lika förväntansfull som barnen. Vet ni föresten vad, jag fick frågorna "So, where is your kids?" och "Are you here alone, that's so awesome!" sju gånger i kön. Ja, jag höll räkningen.

Efter en stunds köande i tågvagnarna klev man av på stationen.

Där var det vintrigt må ni tro!

Till och med så vintrigt att den här trevliga lilla pingvinen hade tagit fram sin hatt, halsduk och kälke.

Just ja, jag måste ju tillägga att i stort sett alla grejer hade någon detalj som rörde sig. Det här gigantiska trädet tittade till exempel åt både det ena och det andra hållet med sina ögon.

Så var det förstås pyntat med juleljusfyllda granar i stort sett överallt.

Snögubbekören bjöd på sång! Så dansade dom fint i takt med hjälp av dirigenten.

En hög gran hade tågbanor trafikerade av tåg runt sig. Tuff tuff!

Gran på gran fylld med dekorationer!

Och kolla här då. Santas släde!

Fullproppad med både det ena och det andra.

Så började det närma sig slutdestinationen...

..NorthPole Village! Där Santa håller till!
Här stod det en Elf och ropade "Next child in line!" Och när väl jag kom fram fick jag frågan:
"How many kids?"
"Just me" svarade jag.  
"Just you?! Oh wow, that's great!!" san han. Sen ropade han ut fenomet att vuxna jag kommit själv för att besöka Santa till sina Elf kompisar och givetvis hörde även kön det så när jag gjorde min entré till Santa fick jag kön och Elfernas jubel och applåder. Mycket snällt av dom men samtidigt lite tragiskt för jag menar kom igen! Jag kan väl ändå inte vara den enda vuxna som köar på Macy's 8:e våning för att själv få träffa Santa heller.

Och här sitter Vi! Lilla Jag i Santas knä!
Och nu ska ni få höra. Inte tänke väl jag på att han skulle fråga vad jag ville ha i julklapp heller! Så det blev lite så här med den saken:
"So, my sweet little girl. What do YOU want for Christmas?"
"Oh, dear Santa. I just came to say Hello".
"Hohoho! That's nice of you but you should make one wish and I want you to think carefully about what you want". Gah! Det stod helt still i huvudet på mig efter att han satte sån hög press på min önskning så allt jag kunde komma tänka på var det här "Peace on earth?" Med ett kluckande skratt godtog han min önskning och så sa han att han ska göra sitt bästa. Tack Santa!

Den här Elfen gav mig en kram och så sa att hon ville vara som jag. Det var väldigt snällt av henne men framför allt väldigt underligt eftersom hon inte känner mig det minsta. Nå väl. Förutom kramen fick jag även en till sak av henne...

Ta daaa! En pin som bevis på att jag minsann har suttit i Santas knä. Och det helt själv -utan varken Mamma eller Pappa och utan att ens fälla en fjuttig liten tår av rädsla! Jag är en stor flicka nu. Eller. Tja, kanske inte trots allt...

Translation:
My visit at Macy's Santaland. Me. Just me. No mum, no dad. Just me. I'm a big girl now...(?)

V E R N I S S A G E -VERNISSAGE!

Varmt Välkomna in på min Vernissage ska ni vara allesammans!
Som sagt så blir det varken några snittar eller någon pärondryck med ciderkaraktär men det är åtminstone gratis inträde och jag hoppas att ni kommer ha kul i alla fall! Mingla runt lite och om ni har några frågor, funderingar eller något annat ni vill uttrycka så är det bara att skriva ner det i kommentarsfältet.  
/ Konstiga Lilian -Konstnären bakom tavlorna.

"Livsavgörande?" Akryl. Storlek: 60cm x 70cm

"Sunshine, you melt my world" Akryl och Olja. Storlek: 40cm x 50cm

"Kolsyra" Akryl. Storlek: 80cm x 90cm 

"Embryo" Akryl. Storlek: 80cm x 90cm

"Mycket vill ha mer" Akryl. Storlek: 90cm x 80cm

"Grow with me" Olja. Storlek: 90cm x 80cm

"Penis" Akryl. Storlek: Ingen betydelse.

Varde ljus!

Hej December!

December är här! Månaden för glädje, gåvor, gemenskap, godis, god mat och julsånger. (I och för sig består alla mina månader av dom sakerna fast förutom julsångerna kanske).

Och som ni vid det här laget vet så är det mina saknade kalenderflickor som pryder min almanacka. 
♥ September ♥ Oktober ♥ November

Precis som alla övriga elva månader är även December fullspäckad med roligheter för att göra mitt liv så roligt som möjligt. Så vad är då nästa roliga sak som står på tur mån tro? Jo, en sväng till New York City -redan i morgon faktist. Förstå va, att kunna hoppa på bussen och vara i NYC bara så där hux flux. I morgon kommer jag nog tycka att det är lite extra kuligt, och inte minst juligt, att åka dit. Såklart lovar jag att ta en massa bilder till er mina kära bloggläsare. Vi ses!


Ps. Här har ni en grej att skriva upp i era kalendrar så att ni inte missar det.

Translation:
Ho ho ho December is here!

Tusenmiljoner små små lampor

Nu ska jag visa er vad det var jag pratade lite smått om igår.
Nämligen LONGWOOD GARDENS - i juletid!

Ni vet ju att jag verkligen älskar det gigantiska trädgårdsparadiset från mina tidigare besök där men jag kan säga er att kärleken till stället steg än mer efter detta besöket.

Hela trädgården var klädd i tindrande lampor och fina juldekorationer!

Det var magiskt att gå runt där! Överallt var det fint som jag vet inte vad. Och på sina ställen spelades det stämningsfull julmusik. Som den här fontänen till exempel. Den sprutade sitt vatten i takt med pampig julmusik.

Utsidan av trädgården var makalös, lika så den enorma inomhusträdgården som i mitt tycke till och med var vackrast!

I år har dom temat Pepparkaka. "Locally baked gingerbread cookie ornaments, wreaths, and trees".

Så himla sött! I dubbel bemärkelse om jag ska vara lite fyndig.

Det såg ut som att dom gnistrande granarna svävade där dom stod i det blanka vattnet.

En stor sal var fylld med godis, julbakelser, pepparkaksgranar, pepparkakshus och mekansika tåg.

Polarexpressen tuffade runt ett antal höga pepparkaksgranar som doftade ljuvligt gott.

I salen fanns det även en stor julgran som stod på en plattform som snurrade runt. Visst håller ni med mig om att det ser ut som den där granen som Musse och Pluto klär och som Piff och Puff flyttar in i?

Jag skulle inte klaga en sekund om det såg ut så här i mitt skafferi.

Jag var helt förbryllad av alla vackra  julstjärnearrangemang.

Och här och var kryllade det av makalöst vackra amaryllis.

Det fanns även gott om stark doftande stora vita liljor.

Ni har nog redan anat att det fanns julgranar i mängder, fyllda med massvis fint.

Här har vi aftonens sällskap. Min underbara värdfamilj...

..och så Becky och så jag förstås.

Granarna dekorerade med levande blommor var så vackra att jag nästan kommer knycka den idén till min egna julgran tror jag.

I ett rum stod det mängder med mindre granar som var prydda med miljövänliga dekorationer som utvalda skolklasser har pysslat ihop.

Många fina och fantasifulla ting.

Och se här då. En gran gjord av persilja! Coolt va!

Och på ett annat ställe stod det en gran gjord av växter.

Också coolt va!

Rosorna i rosensalen hade fått en fin stjärnhimmel över sig. Jag kan inte säga annat än att Longwood Gardens är en makalös vacker plats.

Så jag är inte det minsta förvånad över att folk vallfärdas för att komma hit. Och speciellt inte över att dom vallfärdas lite extra så här i juletid.

Än mer jul ska det bli här på bloggen ska ni se. I helgen åker jag bland annat in till NYC och det vill ni inte missa!

Translation:
Longwood Gardens in christmas time. F A B U L O U S !

Jul jul strålande jul

Igår var jag på något fantastiskt fint som gjorde att julstämningen steg något så kolosalt i mig.

Lugn bara lugn kära ni. Jag kommer visa er och berätta mer om detta så småning om så att julstämningen stiger lite i er med...

Translation:
Lights and lights everywhere and I'm going to tell and show you more about this. Just wait.

Bumblebees Apples som Oliver säger.

Jag kom nyss hem från att ha skjutsat Becky till flygplatsen i Philadelphia för nu är det dags för henne att åka hem till Sverige igen. Vi hann med mycket kul under hennes vecka här hos oss. Bland annat så lunchade vi på Applebee's i tisdags.

Det var nämligen så att Becky gärna ville passa på att äta en speciell rätt där ifrån.

Här sitter Becky och Viggo och väntar på att servitrisen ska komma och få svar på vad vi vill ha.

Mamma Melissa visade Oliver lite roligheter på mobilen. Det uppskattade han.

Oliver kom direkt från skolan och ändå ville han jobba med alfabetspyssel i väntan på maten. Ambitiös pojke!

Sen serverades maten och alla blev nöjda och glada.

Speciellt Becky som fick äta sina Buffalo wings with honey and bbq sauce. 
Trevlig flygresa hem Becky! Hälsa Sverige! 


Translation:
A lunch for Becky at Applebee's.

Victorias Hemlighet

I förrgår var jag inne på Victoria's Secret en sväng. Ett ganska trevligt ställe för en underklädsälskare som mig.

Butiken är såklart fylld med långa rader av trosor i alla möjliga modeller och färger, så det är bara att välja och vraka.

Nu till vintern har dom även fyllt butiken med mängder av mysiga pyjamaser.

Så är butiken även fylld med skönhetsprodukter förstås.

VS har oftast ganska bra erbjudanden till sina kunder. Som igår till exempel.

Tempting fruits.

The perfect gif.

X-mas time.

Jag är liksom ganska förtjust i att dofta på saker så det gick jag runt och gjorde sist jag var där och det är mycket som doftar riktigt gott kan jag säga er.

Vingar såklart, för vad vore VS utan sina skyltdockor med vingar?

Så en lyxig sistabild från butiken för den här gången. BRA 250$ PANTY 50$. Inlåst till på köpet. Handtvätt och absolut ingen torktumling gissar jag på...

Vet ni vad som var lite passande? Jo, att Victoria's Secret Fashion Show gick på tv:n när jag kom hem.

Och givetvis kunde jag inte låta bli att kolla på alla häftiga, fantasifulla och något överdrivna kreationer. 

En sak till bara. Jag tänkte börja visa er mer bilder från när jag går i affärer för det finns ju så mycket kul att visa er här i från USA. Så om ni har något önskemål på någon amerikansk affär ni vill ha bilder ifrån så säg till så kanske jag kan fixa det till er! Bra va. /Lilian

Translation:
Pics from a visit in a Victoria's Secret store. Sexy babe ohlalala.

Annapolis polis potatisgris

Jag har ju inte bloggat om helgens besök i Annapolis än så jag tänkte att jag tar och gör ett sumerande inlägg om det nu.

Jag och Becky åkte ner till Annapolis (vilket ligger ungefär 2h med bil från där jag bor) för att spendera fredagskvällen, lördagen och söndagsmorgonen med svenska Åsa och hennes amerikanska man Micke. Två musikaliska sköningar! Micke är till och med så pass musikalisk att han knäcker extra som lokalartist. Under fredagskvällen spelade han på krogen Stans Joe's så givetvis var vi där som publik.

Vi kom samtidigt som bandet, lite eftersom vi åkte i samma bil som Micke, så vi såg på när dom riggade upp. Observera trummisen som dekorerar trummorna med påskliljor. Fint ska're va!

Vi andra som inte skulle spela var hungriga så medans bandet riggade upp beställde vi in en starter.

Sen beställde vi in huvudrätter. Becky åt det här.

Åsa åt det här.

Och jag åt det här.

När vi rensat faten satt vi mätta och belåtna och lyssnande på dom genom-musikaliska männiksornas kanonbraiga musik. Otroligt talangfulla filurer måste jag säga! Killen med den gröna gitarren är till och med så pass talangfull att han turnérat runt med bland annat Ringo Star, Bruce Springsteen och många andra kändisar. Alltså är han välkänd med stort V. Så jag förstod inte riktigt varför han valde att spendera fredagskvällen lirandes på en lokalklubb fast när jag fick svaret "because it's fun" på den frågan fick jag större förståelse.

Sen vart det sen natt och sen vart det lördagsmorgon och då, eller rättare sagt runt lunch, gick vi ut och käka brunch. I sällskap med Åsa och Mickes barn. Här har ni mig och Cadence.

Och här har ni Becky och Lukas.

Här har ni mitt te.

Här har ni min oatmeal för jag valde att starta dagen med just oatmeal plus en bagel.

Dom andra åt amerikanska pannkakor och bacon och sånt där klassiskt ni vet.

Sen, efter den sena frukosten, åkte vi ut och kollade läget i Annapolis.

Det var en riktigt fin stad! Dit kommer jag åka igen och då ska jag visa er mer än bara en vybild över stället.

Sen blev det kväll och vi hade kul och sen blev det morgon och vi åkte hem. Det var det hela på ett litet ungefär, ungefär. 

Translation:
Pictures from my weekend in Annapolis.