konstigalilian

Vi gick till en restaurang som min värdfarfar hade tipsat mig om. Han tyckte att vi skulle prova på en speciell sorts fisk som är typisk för Boston och som dom tydligen skulle tillaga gott på just detta ställe. 

Och just ja. Jag måste ju nämna att Johanna och jag var busigare än busigast. Vi köpte oss en varsin Harvard-tröja utan att ens studerat där. Det är ta mig fasiken inte något som man egentligen ska göra men vi kände verkligen för att skryta lite över något som inte var sant. Eller  lite sant var det ju faktiskt. Båda vi hade ju "gått" på Harvard. I alla fall inne på området. Ni ska tro att vi fick många kommentarer av folk på gatorna i och med tröjorna. Många ville testa och se om vi verkligen var bekanta med Boston genom att fråga oss om vägen till ställen. En gång satte vi griller i huvudet på ett gäng killar som bad oss om vägen till en plats som vi faktiskt kunde beskriva vägen till. Andra människor gav värmande kommentarer om hur glada dom var för ens skull att man är student till ett av världens bästa universitet. Johanna och jag log glatt och sa tack tack och försökte se så smarta och studentaktiga ut som vi bara kunde. Aja, nog om tröjorna nu. 

När vi redan beställt vår mat fick vi se att dom körde med Pippidukning när dom dukade av borden. Dom rullade in allt i dukarna. Kanske inte så fräscht men vad sjutton. Spela rulle.