Oh vad jag älskar dig underbara lilla du.
Fyra år. Det är inte illa det! Han fyllde fyra den 18e juni. Det var när vi var nere i Cape May och där kalasade vi för honom för fullt!
Kloka lilla funderare till pojke som börjar bli stor. Det har hänt mycket på mina snart 365 dagar med honom.
Och nu när mitt år tillsammans med honom börjar lida mot sitt slut brukar jag gnugga mig själv i ögonen och tänka "hur i allsin dar kommer jag klara mig utan att ha dig i min närvaro". Lilla pojken som jag tycker om så mycket så mycket. Hur ska jag klara mig utan att han kryper upp i mitt knä för att viska saker som "abika aboka" och andra konstiga saker som är ord från vårat hemliga språk. Hur ska jag kunna klara mig utan att han tar sin lilla hand i min samtidigt som han säger "come and play with me my Lilian". Hur ska jag kunna klara mig utan att se hans lilla söta ansikte luta sig på sned för att få en godis från min byrålåda. Hur ska jag kunna klara mig utan att han titt som tätt skickar teckningar i glipan under dörren till mitt rum. Hur ska jag kunna klara mig utan att min nyvakna och övertrötta Oliver knackar på min dörr sent på kvällarna för att försäkra sig om att jag är hemma och för att han ska kunna ge mig en puss och kram god natt. Hur ska jag kunna klara mig utan att ha en arg liten pojke som tycker jag är dummast i världen som inte låter honom göra precis som han vill. Hur ska jag kunna klara mig utan att se hans glada lilla ansikte skina upp som en sol när han gjort något som han vet jag är stolt över. Hur ska jag kunna klara mig utan att ha någon som vet vilken som är min favorit dinosaurie, favorit bubble guppie, favorit baseball boll, favorit gunga i parken, favoritfilt att bygga koja av. Hur ska jag kunna klara mig utan tjat över att han inte vill gå och lägga sig och att han inte vill stiga upp. Hur ska jag kunna klara mig utan att höra hans bubblande skratt när jag gjort något lustigt. Hur ska jag kunna klara mig utan att ha en pojke som bygger mångfallt med hjärtan av play-doh till mig "just because I love you". Gud vad jag aldrig någonsin mer i hela mitt liv kommer vara au pair till världens gulligaste lilla Oliver igen. Men tur är att jag för alltid kommer att vara hans Lilian. Olivers Silly Lily som kommer följa honom genom livet i vått och torrt. ♥
Åh. :( Kan bara tänka mej hur jobbigt det måste kännas efter att ha varit en i familjen under ett helt år. Hjärtat brister när jag läser det här. <3 En bättre aupair än dej kan jag inte tänka mej att det finns. Det är tre väldigt turliga pojkar som fått dela ett år av sitt liv med dej (eller ja Lil´G, har ju inte hängt med hela året, men han fick dela sina första månader med dej iallafall).
nu rinner tårarna ned på mina kinder, när jag läser detta.Underbara Lilian jag känner med DIG.ÄLSKAR DIG/mamma mona
Jag har en plan som Teddy (-och någon i Jönssonligan säger)
Ta med dig Grabbarna när du åker hem! :D
Jag kan bara föreställa mig hur du känner ang att "lämna" dom.. Förstår att det är jääääätte jobbigt på många sett och vis!
MEN här hemma har du 4st Grabbar som har lääängtat efter Moster Lilian.. Teddy pratar om dig varje dag, idag tex hörde jag att han pratade om dig (Moster Nilijan i USA) med Linn.. exakt vad han berättade hörde jag inte..
Hälsa Oliver Grattis från Oss!
Älskar och Saknar dig!
Puss
<3
gud vad fint skrivet.
kram
Du är så fruktansvärt go lilian ! Säger det än en gång, dig skulle jag vilja ha som au pair :D grattis till oliver !
Men nu har du ju en anledning att åka till Amerikat då och då. Du måste ju hälsa på med jämna mellanrum och se hur de växer från underbart goa små pågar till trevliga tonåringar och sedan fantastiska män. Allt tack vare Silly Lily såklart!
Jag blev ju rent tårögd..
Kramiz
