konstigalilian -

USA:s första pizzeria.

Nu hoppar jag tillbaka lite i tiden. Två helger bakåt ungefär. Till helgen som jag spenderade i NYC med estländska Liina. (Visst tycker ni jättemycket om att jag alltid sätter nationaliteten framför mina vänners namn. Bra).
Som ni vet hann vi med himla mycket och det är en av anledningarna till att det fortfarande ramlar ur blogginlägg från den helgen. I vilket fall... Under söndagen besökte vi Manhattans stadsdel Little Italy. Där hade vi bestämt oss för att äta lunch på den här pizzerian. Amerikas första pizzeria hör och häpna!
Första och på så sätt den äldsta pizzerian i USA. Det tycker jag är häftigt men inte det minsta förvånande för milda matilda så gott det var!
Vi beställde en hel med våra egna halvor. Liina åt en med paprika, tomat och korv och jag åt en vit pizza med en massa olika sorters ost, olivolja och färsk basilika.
Liina.
Med magarna fyllda med pizza gick vi sedan vidare i stadsdelen och för att övertyga er om att vi fortfarande är i Amerika och inte Italien så tog jag kort på en skolbuss.
Så tog jag en bild på en bild också. En bild på hur Little Italy såg ut för en sisodär hudra år sedan. Husen är dom samma men allt det andra vet i sjutton.
När pizzan hade smält lite i magen kunde vi inte låta bli att besöka detta populära bakery.
Italienska godsaker och delikatesser.
Min värdamma, som har italienskt blod i sig, har lärt mig att Italienare inte bara är riktigt duktiga på mat utan även på sötsaksfronten så jag visste att detta besöket skulle bli bra.
Eller bra och bra. Socker kanske inte är det mest hälsosammaste för kroppen men tur är väl allt att det är riktigt hälsosamt och bra för själen.
Dom små rackarna till höger som heter Pignoli Brittle har min värdmamma introducerat för mig och det är nu en av mina favoritkakor. Pignoli är italienska för pinjenöt för den som vill lära sig något nytt.
Och vad köpte vi då? Jo, jag var sugen på något mjukt så det blev en fluffig grej med en krämig fyllning i.
Liina var sugen på. Hum. Liina var sugen på en Napoleon, något med choklad, något kexigt och något med en jordgubbe. Fick jag med allt mån tro.
Gott var det och det var väl tur ändå för det ska ju som vi alla vet vara just precis gott att leva.



Translation:
Little Italy, Manhattan NYC

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0