konstigalilian

Rätt som det var sa guiden "Nu är vi framme vid St Louis cemetery no 3 så nu är det dags att kliva av". Och av bussen vi klev.

In till en kyrkogård som inte liknade någon gravplats jag varit på tidigare.

Gravarna var enorma och såg ut som hus. Gravhus. I New Orleans begravs man inte under jorden som vi är vana vid, utan istället läggs man i ett sånt här gravhus. Och svaret på varför då är att det beror på marken. Marken i New Orleans är till mesta del sumpmark vilket gör det omöjligt att gräva gravar där. Guiden berättade att man på dom flesta ställen inte ens behöver gräva djupare än en halvmeter innan man stöter på vatten.

Så här såg vår guide ut föresten. Ja, alltså killen med hatt inte statyn.

Vår guide, som jag har glömt namnet på, berättade en massa intressant fakta om allt från vad syftet med just dessa gravar är och hur dom går tillväga när dom begraver någon. Han berättade om hur svindyrt det är att bli begravd och om regler kring datum. Jag tycker nästan att ni ska googla lite på gravarna i New Orleans och läsa mer.

Moder Theresa har fått en staty i parken och det för att hon var en sån god människa.

Här ligger det tolv människor begravda. Det ser hemskt sorgligt ut att ha fack i sin grav sådär tycker jag.

Alla vill vi ha det olika när vi dör. När jag själv någon gång dör vill jag nog att min aska ska spridas från en luftballong ner till en vacker plats på jorden. Och istället för att mina nära och kära ska besöka en grav som dom lägger blommor vid vill jag att dom ska sätta en bukett blommor på köksbordet om dom vill tänka på mig. På så sätt får vi njuta av blommorna tillsammans och så slipper ni komma och kratta en massa löv på hösten hos mig och ja, sånt som det krävs för att hålla en grav i trim. 
Nu har ni fått veta hur jag vill ha det vid min död och i inlägget innan detta fick ni se toppen av Nicholas Cage's grav. Nästan så att stämningen blev lite makaber och inte blir det bli bättre av nästa inlägg som kommer handla om del 3 av vår busstripp -orkanen Katrina. Jag hoppas inte att jag får er på ett ledsamt humör!